KINESISKA BREF f AR SA ORYAR ODD. d (Forts. från Lördagsbl.) Men jag afbryter, åtminstoase för denna gång, rTeminiscenserna från mina promenader genom Köpeabamns forntid, — promenader, hviika i en höstlig, kulen och mulen årstid, som dena närvarande, ega det för sig, att man för det mesta kan göra dem hemma hos sig under tak och inom fyra väggarl — och vänder, med er benägna tillåtelse, min berättelse åt ett annat håll, nemligen it lifvet, företeelserna, nyheterna i det moderna Köpenhamn, så vidt jag sedan sist baft tilliälle lära känna det under umgänge med delefvande, — (ty gubbarne Resenius, Pontoppidan och kamrater i all respekt, men vi få dock icke för deras skull försumma folket omkring oss! —) och under flnerier, kring det närvarsndes gator och torg, — ty vi ha här haft äfven två eller tre alldeles gudomliga Oktoberdagar, och hvem har då varit ute med spatserkäppen i hand, om icke undertecknad, hvars böjelse för längre och kortare nutflygter ur boet är nogsamt bevisad med svart på hvitt! På en sådan der vacksr middagsstuad har jag vandrat ut till Fredriksbergs slott. Dot är blott en lagom promemd! För öfrigt en den angenämaste väg förbi Tivoli, förbi Giscisholm, förbi Vesterbro-Morskabsteater, förbi alla dessa vackra landthus och villor med giva trädgårdar och blomsterterrasser, förbi Kehlets inbjudande A:leenberg, — fast, jag ber om ursäkt! icke genast förbi, ty detär just en så lagom liten hviiostad här i den täcka Hiugen, med dess förtroliga boskeer,!