Aftonbladet – 14 november 1844, sida 1

Btadssmedjegatan; i E. E. Linpströms Kryddbod i hörnet hörnet af Regeringsgatan och Jacobsgränd; i LEMCKES : N i Bazaren vid Ado!f Fredriks torg, samt i huset A7 ö2 nedtrycka prisen så lågt, att från aflägsnare landsorter ankommande varor icke kunnat utan förlust afyttras, hvarigenom landtmannen naturligtvis blivit afskräckt från dylika spekulationers förnyande. U-sk. tror derföre, att tillförseln af viktualievaror för hufvudstaden framdeles skulle, långt ifrån att förminskas geBom borttagande af ifrågavarande, Finland tillagde, handelsförmåner. snarare ökas derigerom, att, under skydd af lämpliga tullafgifter, sverske landtmannen fianer tillfälle öppeadt att kusna ingå i täflan med ett främmande lands producenter; samt att den af sig sjelf uppkommande konkurrensen icke allenast kommer att motverka uppjagade pris på nödsändighetsvarorpva, utan äfven att hidraga dertill, att:en större uppmärksamhet egnas åt ängsoch boskapsskötseln, och således denna med landets naturliga beskaffenhet så öfverensstämmande näringsgren dertigevom inom kort vinna den förkofran, att den för närvarande garska betydliga import af viktualievaror, hvilken med ett ändamå!senligt användande af landets egna tillgångar aldrig bort äga rum, efter al anledning snart skall upphöra. — Utskottet har derföre tillstyrkt, att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, att der, Wi additionel artikel till bandelstraktaten emellan Sverge och Ryssland af den 8 Maj 1838, finska produkter vid iniörsel till Sverge, på sätt en denna traktst bilagd tariff närmare utvisar, medgifza lindriog i tull, hvilken med ionevarande års slut tilländalöper, icka måtte vidare förlängas, utan dessa produkter, fråa och med nästa år, blifva underkastade saruma tullagifier, som i allmänhet af Rikets Sänder å iskommande varor blifva bestämde.s — Häremot reserverade sig Hr åldermannen Boström. — KN — Gårdagens eftermiddagsplenum hos Ridderskapet och Adeln var ett af da lifligaste som der förekommit, i anseende till en öfverläggning om kollegierna. Denna diskussion föregicks af en annan helt kart rörande Lagutskottets betänkande MM 20, i anledning af väckt fråga om förtydligande af kongl. brefvet af d. 25 Sept. 1777 (om anmälan till Konungen af majestätsbrett). Utskottet hade nemligen tillstyrkt en af justitisombudsmannven gjord hemställan, angående utfärdande af en författning derom, att ej någon må häktas för brott emot 5 kap. 1 M. B., förrän efter det Konungen förklarat undersökningen böra fortgå, men detta tyckte man vara alldeles tör mycket filantropiskt. Sedan presidenten friherre Jacob Cederström och häradshöfdiogen, lagmannen Oxebufvud yttrat sig emot förslaget, herr R. T. Cederschöld åter för detsamma, blef det medelst votsring med 535 röster mot 33 afstaget. et lär likväl vara bifallet i de tre andra Stånden. VA pp Assessoren grefre C. G. Mörner väckta en motion, deruti han, med anledning af Kongl. Maj:ts faststä!lelse på Rikets Ständers beslut, ett något visst förhålland mellan antal af frälse och ofrälse ledamöter i Högta Domstolen hädanefter icke: behöfver jakttogas, hvarigenom så!unda den sista bestämmelse blifvit upphäfven, på grund hvaraf Ridd. och Adelo kunnat till följe af sia börd ega ansp åt på nägot bestämdt tillträda till vissa embeten, föres!og att, på det A-ieln i detta afseende hädanefter åtminstone må ega like rättigheter med andra stånd, det må blifva dess medlemmar tillåtet att söka befordran till tjenster äfven inom städerna. Sisom skäl för sin förhoppning på framgång åt denva motion åberopade grefve Märner Borgareståndets liberalitet vid denna riksdag att hafva antagit tvänne adelsmän vid sitt kassli. Härefter förekom det förstnämnda ämnet, ellar Ekonomiutskottets betänkande i anledning af väckta fråcor om reorgauiswuion af styrelseverken. Läsaren känner redan af detta betänkande, som finnes upptaget i Atonbladet för sistl; Lördag, att Utskottet, utan att inlåta sig i någon närmare undersökning af frågan, lemnat till Stånden ett summeriskt tillstyrkande att hos Kongl. Maj:t begära det den reorganisation af styrelseverken, åt hvilken Kongl. Mej:t i throntalet lofvar lemna sin nådiga omtanks, måtte byggas på den grund, att samtliga de administrativa verken måtte förändras till: byråer eller afdelvirgar under statsdepartementerna, sedan likväl all domsrätt, äfvensom alla fiskaliska och -rovisionsbestyr, blifvit fråa de-förra verken afskitjda. ; Datta nakna försleg framkallade ett högst lifligt motstånd ifrån treace presidentar, Demligen friherre Jacob Cederström, som först helt kort och godt begärde afsleg, samt hrr von Hartmansdorff och Westerstrand. Vidare rån H. Exc. grefve Björnstjerna och flera ledamöter af: köliegierna, såsom hr B. Rosenblad (i komtmerskollegiurs), grefve T. Wravgel (sdjungerad ledamot i kammarkollegium) och hr Lagerbjslm (ledamot i bergskollegium). D:-batten fördes af dessa herrar med myckea sakkännedom, och särdeles var ht von Hartmansdorff denna afton lycklig i sin framställning, ehuru äfven nu en och annan liten sofism bade råkat smyga sig in deruti: I allmärhet blef resultatet af deras argumenter, att dea ifrågaställda reorganisationen icke är lätt att utöra med ett pesndrag, utan fororar on ganska noggrann föregående utredning af kollsgiernas särrkilda befattningar, och att om man å ena sidan visst icke saknar skäl att klaga öfver bristfälligh ten i nuvarande organisation, så bör man likväl akta sig att icke gecomett förhastande falla in i andra svårare misstag. Excallensen Björnstjerna sökte särskildt vederlägga den punkten af Utskottets resonremang, hvarest det antages: seen RO EU NN tingarne för kompearati! antbropolozi, med mera