Aftonbladet – 11 november 1844, sida 2

intresssra landsorterne. Slutligen återstå ännu alla. diskussionerna i de serskilda stånden rörande statsregleringsfrågan, och under allt detta anlända nya propositioner från Regeringen. : Hvad är då härvid att göra? Endast att söka så godt man kan välja till behandling för dagen det, som synes vara det angelignaste. I första rummet förekommer då att säga något om de trenne kungliga propositioner, som i Lör dags öfverlemnades till Riksståndee. Den första, som angår en förändrivg i högsta domstolens ganisatior, finner läsaren på ett annat s! framföre i dagens blad. — Denna propo utan tvifvel af de mest giltiga skäl fras allad,. Af alla utgifter ett samhälle gör för gemensana räkning, synas inga i så hög grad af behaofvet på kallade eom de, hvilka ske för en gol nings tillvägabringande. Den jemförande ur oci, som propositionen innehåller om målens H. D. åren 4813, 1823 och 1833, och hvil visar hu:u starkt detta antal tilltagit på tider, osktadt högsta donstoleas ledamöter arhetat mera träget än förr, lamnar ett ovedersägligt bevis, att nigon utväg måste tagas för ali albjelpa missförhållandet, så vida det allmänna försvarligt skall kunna uppfylla sin första plit emot indivilen, den att icke behö!va vänta på rittvisane Den andra propositionen, angår sitter au tillförordna regeringen under Koanngens bor: Norge m. m. och har för ändamil att t en nu befiatlig lucka i grundlagea i detta Den tredja propositioaen dersmat vara alldeles gå mycket af nödvändighe lad. Dea innebåller ett tillägg i tryckfri vid föreskriften om ansv:r mot eftertryc:, nemligen att det vid samma ansvar 2om fö. tertryck skall vara förbudet, axit uar )aller hans rättsinnshafvares tillåtelse efte pskrift, dertill andra staters undersåtire lagsrätt, såvida i dessa stater svenske un aförlagsrätt enzhanda skydd genom la; Förbudet emot eftertryck utstrickes äfven till utomlands tryckta skrifter, procitetsvilkor. Detta är visserligen princip och vi skulle ej hafva något all emot, om det öfverallt tillämpidar Moa rec:prociteten angår, så är den i sjelv blott inbillad. Svenska spriket är så i andra länder, att det säkert a!drig sig, att utomlands eftertrycka svensk skr gift för att sälja den derstädes. Derermot lises ou betydJigt antal tyska, franska och engelska böcker F Sverg2 Nu är förhållandet med dem så t, att det mesta som säljes af dessa länders 10est omtyckta författares arbeten utgöres af de Biiselska, Leipzigska och Parisiska (Baudrys ) eftertrycs ker; men om det föll någon här i Ia in att aftrycka ett tyskt, engelskt eller fransyskt arbetes så. vore sådant, om den Kong! prop z falles, förbjudet. Dena förnämsta vir nya hgstadgandet tilltomme: således andr ders eftertryckare, hvilket bör väl roi förekommer för öfrigt så sällan att on sv läggare kan finna uträkning att eftertr ländska skrifter, (tanske på sin höjd I bok) att vi tro, det denna proposition, ligen tillkommit i föjjl af någon min medling utan våda kan uppskjutar. ske icko utan sin egenbet, att då bokförliggaren är den ende inhems.s i som hvsarken begärt eller erhållt någ gesom tulltaxan emot konkurrensen al ut skrifter, under det både i Frankrike, Ka Boalgien erlägges betydlig tull för uilini och då detta förhållanda äger rum utländska bokbandeln otvivalaktigt hemska ett långt större intrång någon af berörde länder, så stulls! hemska verksamheten nu äa ytterli Ville man deremot utan serski dt gr gande utgifva en författning, som uts budet mot eftertryck tifl danska, norst2 och finska böcker, d. v. sg. till de länders als der vår egen lilteratur kan påräkna någon ag, så låg häri visserligen en billig medelv ville nat eftfareas trycka a för n rel (am) till och med gerna medgifva tulifrihe! för finska författarnes originalarbiten på svecska språkat, hvilket nu ej äger rum. EEE Nn nn — Statstidningen för i Lördags berditar, at M El adrattrinvan. nå cm födelse