fyra andra gesäller och efter dem omsider sjelfvs skråets låda. Dessa sistnämnde fyra gesäller skulle föreställa do fyra verldsdelarna, för att dermed visa det gesällerna så väl inom li:ndet, som hvartbeldst annorstädes på främniande botten de an linda, lydigt skola inEnna sig vid lådan Tåge slutades med ett par barlekiner. När processionen ankom till embetets nya lokal, deklamerades följande af en poetisk gesäll en gång förfittade och för alltid antsgea belsningsrim: Kom, drag nu in i fred! Mercurius er inleder. Ea stor förgöjstse jag er tillörska vill. Nu må vi se om Han det så för oss bereder, Att krögarfar en bit för oss har lagat till. Dessa processioner mediörde imedlertid så mycket stoj, oreda och till och med slagsmål, att man slut!igen fann för godt förbjuda dem. Gesällerna suckade, men den höga magistraten var obeveklig. Ai de minga ryktbara gilien, hvilka fordomdags fusros i Köpenhamn, grönskar ännu i allsköns prosperstety det så kallace Hellig Trefoldizhets Gilde, Det är bufvudsakligast ett skyttesällskap. Det har ett ganska vackert hus utanför Vesterport, midt emot den så kallade Morskabstestern, der man ännu irligen kommer tillsam mar för att skjuta på pspsojan, ett gammalt bruk, som äfven egde rum inom de bekanta Knutsgillena i Skåne. Öiver ingången till skjutbanan läses det i sanning högst lyckade mottot: Den Ta ka vägen är den bästap. Sillskapet består för öfrigt af både bröder och systrer, och i den stora broderboken lysa många älskvärda namn af både Irottningar, prinsessor och furstinnor. Carolina Mathilda gjorde ir 4770 sällskapet den äran att