stian den Första gjorde bröllop för sin kä äl ke liga son herr Hans med fröken Kerstia af S ch sen, u-breddes en sådan så och prakt, att de nästan gjörde ondt i ögonen på Leta det tod darska folket. Bruden hade med sig ett följe a 800 ryttare ceh en stor mängd förgylda okarmar och värnar ör dam2rna. Kusgen, biudgummen fader, red.shenne.till.mötes med 300 man, aåll. klidda i-bruna drögter med blå och hvita strim mor öfver dethela,. BB udgummen :jelt åtfölj des af 700 ryttere i grönt med bruna, blå oct hvita srig mor: Det såg rågot ut för verlden Icke mindre mögoihkt gick det till vid Kri stian den Anäres förmälnin?. Konungen med sir svit och, allt: boffruntimret i förgylda karma mötte brudensen mil utanför staden. Den blif. vande drottningen steg ur sin vagn midt på landsvägen och enkedroltnincen samt markgrefvinnan mottogo henne:på ett stycke gyldenduk, hvilket var utbredtpå marken. Biskopen af Roeskilde började dervid,::de. anlända bruden till äro, ett latinskt tal; men Jupiter P:uvius lärer förmedtigen icke hafva tyckt. det vara nog klassiskt, utan öretog sig att hälla en sådan regaskur ner öfver hela vältaligheten, att både orator och åhörare nödgades helt plötsligen sätta sig i rörelse, för att komma under tak. Lyckligtvis väntade på Köpenhamns slott ett dråpligt: gästebud, till erätltning för skadan på landsvägen; icke mindre in trettiotre rätter mat serverades, — säger 33! — och dryckesvaror förutan all ända! Min tvåwundraåriga sgesman har skickat sig om munnen rid berättelsen härom. Men att man visste att lefva som kerrskap i köpenbamn redan i de tiderna, bevisas likväl nnu tydligare af den beskrifning, de trefliga ,Faernan Resenius och Rasmus Reravius gjort mig f tillställningarne år 4559 vid Fredrik den Arres kröning. Då den kära gästen, kurursten af achsen, anlände till Köpenhamn,