Aftonbladet – 6 november 1844, sida 1

u IKE VARSE Very ev Ft. ÖR OUUII L BORGARE-STÅNDETS DISKUSSION RÖRANDE KONGL. MAJ:TS PROPOSITION OM REGLERING AF STÄDERNES3. TOLAG. (Slut från 32 252) Hr vice talmannen Brinck ahsåg äfven tolagens egenvskap vara ett städernas privilegium och såldes ej kunna städerna fråstagas, men hade redan förr till tullkommittån yttrat sig för ett förenkladt uppbördssätt. Eu talare hade icke gjort sig reda för, att 10lagens upphörd isnefattsde ea verklig omväg, såsom förbålandet är; någon våda l5ge icke de:uti, att tolagen nu komme att uppbäräs gemensamt med tullmedien, med bibehållande af dess benämning På detta sätt vunnes den fördel. att för hvarj: år erhölles en bestämd summa, hverigerom vid mieskad varu-omsättning en sådan nedsättning i tolagea kunde ifrågakomma, som vissa städer, under t. ex. nuvarande svåra jernkorjunstur, fått vidkännas. Ansåg remiss böra ske till SvatsUtskottet med anvbiållan, att Utskottet med uppmärkssmhet på beskeffenheten af den -tädernas inkomst, som här är i fråga, måtte, om bifell till Konugens proposition tillstyrkes, dervid fästa det vilkor, att denna inkomst kommer, med bibehållande af benämningea tolag att betraktas såsom ett städernas privilegium, hvaruti förändring kan ske endast i den ordning 1142 Reg.form. bestänmer. Br Geijer: Då det tyckes som anginge frågan endast släderne, har jag tvesat att deruti yttra mig, men gör det pu på det skäl, att då de trsfixerandes förde! äfven här är i fråga, bör hela landet anses intresseradt i saken. På deskäl hrr Brinck, Wera och Petrå anfört, önskar jag framgång åt den kongl. pros pdsitionen, då densamma icke åsyfter rubbning af något privi!egium, utan blott en förenkliog af uppbörden, som afser städernas egen fördel. H: Schartau: Att den Ködglk propositionen aser det allmänna bästa, erkänner jag. villigt, men instämmer med dem som betlägat, att dezsamma blilvit Ständerne delgifven, så långt inpå riksdagen, samt så uppställd, att den säkerligen skall gifva anledning till oro, och att en sådan här redan är på färde, derom är ej något tvifvel. Med erkännande således, att denna proposition åsyfter äfven städernas välgång, tvekar jag likväl att understödja den, emedan jag anser den ej våra affsttad med tillbörlig försigtighet för att lugna och skydda våra kommitterter. Det är obehagligt att på detta rum nödgas upptaga ordet privitegium; men jganser icke någon, hvarken enskild maa eller korporation handla klokt, då den afstår sina rättigheter, så vida icke dermed något öfvervägande stort ändamål! vinnes. Att tolagen verkligen är ett städerne tillhörigt privilegium, har ht Eklund genom sin framställning ådsgalagt, oberoende af den jemväl anörda omständigheten, att alla fyra riksstånden, medelst sitt bes!ut vid en föregående riksdag, fastställt detta såsom ena gruadsatts. Utgör nu tolagen ett privilegium, så blir frågan som skall besvaras den, om densamma af städerne bör afstås eller icke. Jagtror att förhållanden kunpa inträffa, då uppoffringar af rättigheter med skål må fordras, och att Borgareståcdet på visst sätt, genom sitt votum uti representation:frågan, redan förklaret sig tillrätkligt i detta hädseende. Iogen af oss lär nämligen vara okunnig derom, att den föreslagna ombildningen afrepresestationen skulle, om den gått i fullbordan, satt alla privitegier på sael; och att då 414 Reg.formen blifvit undanröjl, deras försvinnande i en kommande tid hade varit med sannolikhet att motse; men då fosterlandet fordrade ett offer, borde man ej tveka att på dess altare nedlägga det, helst mot priset af ett bältre öch lyckligare samhällsskick. Hvad således under andra förhållanden bordt afstås, bör det likväl icke ru. Må den dag komma, då andra privilegierade uppgifva sina företräden, och jig skall gerna, om j:g här eger någon röst, söka bidraga dertill, att äfven vi afsåga Oss våra; men nu är icke ögonblicket inae, och jag tror ej att våra konmittenter skulle prisa vår imnedgörlighet, om Borgareståndet nu gåfve ifrån:sig en utgammel rättighet: Det är imedlertid at vigt att tillse, om Ståndet icke, gewom att remitterå propositionen till: StatsUtskottet, beträder en väg, hvarpå nämnde privilegium kan gå oss ur händerna. Aila frågor, fom till detta Utskott remitteras, bero äf 3:ne riksstånds argörande. Remitteras denna proposition dit; så erkännås behörigheten: deraf,: att: Förstärkta StatsUtskottet i :sista stund demsfver besluter. Det törda vara födvändigt, medan tid är,:att gå tillbaka och tillsg Horu: Ståndet vid något föregående tillfälle förfärit, då liköttåde frågor förevarit. Man stöter härvid på det faktum, alt Ståudet 1828; sedan dåverande StatsUtskott: inkommit med tt utlåtande i tolagefrågan usdahdrog sig att deltaga i voteriögen i Förstärkt Uiskott. Jög-nämnör detta, på det icke någon åtgärd måtte vidisgagp tillföjd at hvilken man blefve GF 044