Aftonbladet – 5 november 1844, sida 2

mer att upplåtas för de under Witterhets-, Historieoch Antiqvitets-akademiens förvar ställde historiska samlingar. Utsk. har likväl, enär dels ännu icke är fullständigt utredt, huru stort anslag härtill kan blifva erforderligt, dels binder mött för upplåtande af den lokal, som af R. Ständer, enligt skrifvelse den 19 Maj 1841, för detta ändamål togs i heräkning, och för hvars aptering apslogs en summa af 1009 Rdr, ,icke ansett sig böra tillstyrka pågon förhöjning uti sistberörde af Rikets Ständer redan beviljede, men ännu icke disponerade, anslag.n 44:0 Musikaliska Akademien. Uti motion, har Andreas Bengtsson från Jönköpings län yrkat: att det denna akademi beviljade aaslag, 4700 Rdr, måtte ökas med 4000 Rdr, på det att den må blifva i tillfälle att på ett värdigt sätt aflöna sina nuvarande lärare, hvilkas antal måhända borde ökas med en uti fortepianospelniog samt i andra hänseenden mera närma sig det mål, som med akademiens stiftande varit åsyftadt. — Då det torde kunna antsgas, att de elever, för hvilka en vidsträcktare musikalisk undervisning vid akademien kan krmma i fråga, till större delen tilihöra den mera bemedlade samhällsklassen, och således äro i tillfälle att sjelfva bekosta densamma, samt för de obemedlade, som endast egna sig till klockareoch orgelnistbefattningar, erforderlig kunskap i dessa ämnen bör lämpligast bibringas uti stiftsstäderne, hvarigenom för dem undvikas de kostnader, som med ett längre vistande i hufvudstaden ostridigt äro förenads, har Utsk. ansett någon sådan utvidgniog af Musikaliska akademien, som motionären åsyftat, icke vara erforderlig, hvadan Utsk. vafstyrker bifall till det äskade förhöjda anslaget.n 45:0 Understöd för vetenskapliga arbetens utgifvande. Kongl. Maj:t, som under den 44 Dec. 1840 icke lemnat bifall till Rikets Ständers begäran om f. d. kanslistyrelsens handkassas öfverlemnande till Riksgäldskontoret, har nu ansett de under benämning a! understöd för vetenskapliga arbetens utgifvande uppförde 450 Rdr böra från 8:de bufvudtiteln uteslutas; och då Utsk. uti dess under JM 32 agfgina utlåtande, till RB. St. hemställt, att hos Kongl. Maj:t anhålla om nämnde kassas medels öfverlemnande till Riksgäldskontoret, emot det att årliga räntan derå å 5 procent ställes till K. M:ts disposition, har Utsk. äfven ansett sig böra tillstyrka, att de för sådant ändamål å 8:de bufvudtiteln uppförde 450 Rdr fortfarande må på enabanda sätt anvisas., 16:0 Institutet för Blinda och Döfstumma. Hr af Zelln, N., hade till understöd för en under nämnde institut ställd serskild undervisniegsanstalt för blinda, äskat ett årligt anslag af 5000 Rdr, och Johan August Zetterberg hade väckt förslag, att dels till stipendier för seminarister, som i de socknar, hvarest folkskolor bildades, meddelade preliminärundervisning åt döfstumma, måtte anvisas en summa af 1000 Rdr, och dels till förbättring i lönevilkoren för lärare och vårdare vid institutet anslås ett lika belopp, eller tillsammans 2000 Räår årligen. — Då anslaget för ifrågavarande institut vid sistförflutne riksdag ökades med 2666 Rdr 32 sk., samt hvarken af K. Mej:s propositioa om statsverkets tillstånd och behof blifvit deruti äskad någon ytterligare förhöjning, eller ens, så vidt Utsk. kändt är, framställning i sådant afseende gjord af institutets direktion, så enär Utsk. icke heller anser frågan om behofvet eller verkstälibarheten af en sådan serskildt för blinde afsedd inrättning, som Hr af Zel!n föreslagit, vara fullständigt utredd, anser sig Utskottet icke kunna i anledning af motionerno tillstyrka någon Rikets Ständers åtgärd.n 17:0 Resestipendier samt Läroböckers och lärda Verks utgifvande. a) Uti detta anslag, som vid sista riksdag bestämdes till 40,400 Rdr, har intet förslag till förändring förekommit, hvaremot prosten Stenbammar uti motion yrkat, att för utgifvandet af 35:e, 6:32 samt 7:e och sista delarne af professorn m. m. J. W. Zetterstedts arbete, Diptera Scandinavie kalladt, måtte anvisas elt serskildt anslag af 500 Rdr för hvardeza delen, eller tillsammans 1500 Rår, att successift vid hvarja dels utgifvande-uppbäras af den förtjento vetenskapsmannen, som på de första delarue af detta verk redan uppoffrat en förlagskostuad af åtminstone 2000 Rdr, semt för den 4:e jemväl outgifee delen ännu afbidade K. M:ts Resolution å gjord ansökning om understöd derför. — Utan att ingå i bedömandet af arbetets förtjenst, har Utsk. likväl, då ett visst årligt anslag redan är stäldt till K: M:ts disposition för befrämjandet af lärda verks utgifvande, icke ansett sig böra i aniednirg af motionen något serskildt anslag för detta ändamål tillstyrka.v b) Uti motion har Hr von Hartmanvsdorff, A., begärt, att 8000 Rdr måtte för en gång anslås till upprättande af kartor öfver statsförvaltningens grenar, till stöd för hvilken motion blifvit åberopadt, att sådana kartor icke allenast uti andra länder visat sig vara af verklig nytta, utan äfven, om de här ändamålsenligt utfördes, skulle så väl för hvarje statens embetsman, som äfven för enskilde, hvi!ka önskade taga kännedom om någon viss del af statsförvaltningen, lemna en i möjligaste måtto fullständig öfversigt deraf. Ehuru ett dylikt arbete otvifvelaktigt skulle i flera afseenden blifva nyttigt, likväl och då, enligt hvad af motionen inhemtas, den upptagna kostnaden blifvit beräknad så väl för kartornas lithografiering, som för anskaffande af de till dem hörande statistiska uppgifter och beskrifningar, men dessa uppgifter och beskrifningar torde kunna utan serskild kostnad upprättas genom vederbörande embetsverk, har Utskottet icke ensett frågan nu vara i det fullständigt utredda skick, att beloppet af hvad som för ändamålet oundgängligen erfordras, kan med tillförlitlighet u:rönas, bvadan Utskottet för närvarande icke kan till motionen tillstyrka bifall. ec) Hr von Döbeln har väckt motion, och yrkat, at! 3000 Rdr måtte anslås såsom honorarium åt författeren af ett arbete, hvilket lemnade en kort och tydlig öfversigt af statsverkets organisation, så väl till dess högre afdelningar, som ända ned till de allmän. pa, kommunala och lokala auktoriteterna. — Men di ett sådant arbete icke kan anses vara af någon syn FT er re ra ER —