Aftonbladet – 4 november 1844, sida 2

uppgsijo da underhällssumman för en skola med 250 lärjungar efter nya skolmethoden, utan vill till och med antaga att genom inköp aflokal för henne, möjligen skulle vinnas någon inkomst, genom erbållandet af O:ne lärarebostälen, hvardsera beräknade till 250 rdr bko. Alltså skulle hela under hållssumman för n skole med 2350 lärjungar efter nya skolsystemet, ippgå till Statsanslag .... . 6.800 Lärju-zar as afgifter 6.500 Bosiällsrum . . . . 300 Summa bko 13,800. Med denra summa skulle då bestridas följande årga utgifter, näml. för 4) Löner till lärare och betjening; 2) Biblisthek och materialier för undervisningen (t ex. i matsmaik. geografi, musik, teckning); 3) Möter och husgeråd; 4) Omkostnsder och förbruxiieg; 5) Skolhusets underhål: och utskylder. Enligt To:ärdare: s uppgift skule behöfvas 4 sådara skolor. för att efter nya skolsystemet undervisa det antal läjanpgar. som äro intagna i Stoc: holms gymnasium samt lärdomsoch 2pologist-skolor, samt följsktligen 4 gånger 43.800, d. ä. 55 200 rdr erordras för 4 gånger 250. d. ä. 2000 lärjungars undervisning. Ja, visserligen! Och om ioan icke är rädd för stora siffror, så är det ju icka något rysligare -äga. att 2000 larjupgare undorsi nics kostar 55 200 rdr om året, än säga att 250 kosta 43.809. sier att 4 kostar 55 ; rdr. Icka heller kan det förhållandet tjona att skrämma många fäder, som önska en ändsmåsonlig undervigning åt sina söner, att den kostar 53!, rdr på hvar gosse, hvaraf dock högst 40rdr utgå ur fadrens ficka, i fall han är förmözer; blott 20 rår om han är mindre bemedlad, och allsiniet om han är fattig. Men, säger I sänd:o, så dyr är ej undervisnirgen efter gamla skolsystemet; nej, icke ens bälften så dyr, — På denna försäkran tvifta många, bland dem äfven undert-cknad. som derföre uthader rig Iasändarens be: ägna uppmärksamhet på föjande b-räkning, grundad dels på offentlist tillgänaliga dokumeater, dels enskilda underrättelser. Låtom oss då taga i betraktande det gamla skolsystemets i Stockholm löniogsstat, och efterse huru stor underhållssumma vi efter densamma kunna få för 2009 lärjungars undervisniug. At? revisionsberättelsen, bil. litt. F, inhemtas, att af Stockholms stads undervisningsverks fond blifvit för 4841—41842 utgine 45,993 rdr, af hvilka omkring 43500 kunna anrtagas hafva agått till de 3 bareskolorna, men det öfriga, 14,493, til da läroverk, som motsvara nya elemestarskoan, samt af f. d. katedralskolans fond 457 rdr. Af öfverstäthåilarens fem årsberätte!se (1840) synes, att till lärarepersonalens aflöning vid här ifrågavarande skolor äro anslagne 940 tunnor kronotionde och bibeltrycksspsnmål (irån 43 län), eller, efter 7 rdr tunnan, 6,530 rdr. D-rj mte hafva många af lärarne våninsar etter bostäl an Hvilkas värde sj torde för högt uppskattas till 3000-rdr. Af Schubert Sverges kyrkoförfattning och läroverk, 1825, 92 del. pag. 311, och Några underrällelser omStockholms stads undervisningaverk, utgifne af G. W. Car!son 4836), e-far man, att enl. Kongl. bref af den 6 Ostober 1752, äro alla buhåll i hvarja församling i Stockholm plistiga att erlägga en frivillig afgit till lärarne vid dess kyrkskola, hvilken löneinkomst kallas lerminalionseler chorgångspenningar. Vidare upplyser Forsells Statistik, 1859, att hvarje discipel bör efter råd och lägenhet giva till läraren så kal:ade terminntionspergar, samt att heloppet deraf utgör i hvarje termin omkring 40 rdr rgs. Olvananförda uppgifter bestyrkas ock af enskildas intyg, hvilka derjemte upplysa, att terminationsafgifterna, sådana de erläggas af hushållen inom hvarje försam ing. äro mycket obestämda; men att deona afgift af lärjuogarnas föräldrar utgår med minst 6 rdr 359 sk. i terminen, eller 43 rdr 46 sk. om året; dock till betydligt högre belopp af de förmögnare, och alls icke af de fattige. Kanske eger Tas. bättre kunskap. om beloppet a terminationspenningar: e, så vidt da utgå af andra Hushåll än sådana, som hafva barn i skolan. Men för att icke fela i öfverdrift, må den här blott antagas uppgå till så mycket, att den ersätter. förlusten af de fattigas terminationsafgifter. Så!edeg: erhålles genom terminationen en årlig löneinkomst af 1000 sånger 43!, rdr, d ä 13.353: 46. En annan argit utgår af föräldrarna för så kallad prival-läsning. Enligt gamla skolsystemet är nämlje gen nödigt för lärjongen, att hafva någon hjelp för att följa med, som man: säger; förstås. följa med läraren och kamraterna vid redogörandet för de dagliga 1exorna. Dertillfordras öfverläsning, hvilken icke alltid en lärjunge, åt sig sjel? lemnad, kan fullgöra så, att han blir i stånd f lja med. Till förekommande af sådan olägenhet. lemnas i Stockholm, dock kanske med usdastag af gymnasium, tillfäl!e åt lärjungerea, att af sjelfva lärarne få biträde vid öfverlåsningen, hvilket tillgår så, att lärjurgarne och Järarne qvarstad sa i skolan för denna öfverläsning (privat-läsninrg kallad) len timma utsfver den fastställda skoltiden. I denna beredvillighat att befordra sina lärjungars jama framI steg, ser man med erkänsla ett nytt bevis på skollälrarnes outtröttliga nit och arbetsamhbhet, äfvensom deras oegennyttiga uppoffring för bildningens beframjande. Ty hvar och en inser, att läraren genom p ivatltäsningens öfvertagande ikläder sig rolen al en privatlinformator och befriar sålunda förädrarna irån alla de besvär och kostnader, som med underhållandet af en sådan -äro förkvippade. Det osktsdt är minimiafgiften för privatläsningen bestämd till blott 6 rdr 32 sk. i terminen, eller 43: 46 om året. De föräldrar, som förstå värdera nyttan af privst-läsningen, låta även läraren sådant förspörja genom en bögre belöning; men många hindras af tillgångarne att beIltala mera än minimi-afgiften. De fatiigas barn lära få begagna denna undervisnieg gratis. Insänd:n yrkar visst, bär vi nu skola beräkna inkomsterna för privat-läsnipgen, att först och främst gymnasisternas axtal (omkring 80) skail afräknas; NvIdara de fattigas barn samt möjligen några dertill, hvilka icke deltaga i privatläsningen, emedan de ha privat-informaiion hemma eller eljest avse Sig kunna undvara den. Åh, ja! Men kastom först en blick på nya s olsystemet. Har det någon så beskaflauv utgit af nödens? Iogalunda. Ty öfverläsningen sker här i j Ifva skolan, under lärarens ögon och bandledsing. Efter detta system fordras således ingen privstläsniog. D-rigenom är således också en besparing beredd lärAR rr Pr NVP ww ff Sw Fo wo pf a