Aftonbladet – 4 november 1844, sida 1

lOne:örnöojning ör deras ordb: arie prester. Då det i allmärhet är hvarje församliogs : å!iggande art Örse vaderbörande presterskap med erforder!ig aflivicg, och hu:vudstaden säkerligen torde kusra ordra denda aflöning så, att statsbidrag dertitl ej bör komma i fråga. tillstyrker Utsk:, att motionen måtte leimnas utan afseevde. d) I en motion har: He..C: W. Palander begärt: att, i likhet med hvad som veder arits andre vanlottade församlingar, Carlskrova stads pastorat, af deni Blekinge befiotliga, kronan till ailande, spar mål, mätte tilläggas 400 tupnor, att: uppbäras såsom usderstöd, så länge pastoratets nä varande förläge: het fort ar eller att, så framt ej nämnde fördel medgafs, det at R. St. vid sistl. riksåag staden beviljade lås, 42 000 rdr, måtte förändras till.gåfva och sålunda ej beböfva återgäldas. J-mte det Utsik.;) ivafserndepå det för Cariskrona presterskaps aflöving äskade bidrag af 400 tunnor spanmäl årligen, vidhåller den här orvan, angående enabanda avspråk för! tvänne Tförsämlicgar i Stockholm uttryckta åsigt, och då icke visadt är, att sådane örhållanden sedan sil. riksdegintreff cs, hvarigesom Car!skroca stads förmåga att uppfylla sin vid låneunderstödets beviljande. åtag..evåterbeta ningsskyldighet blifvit i någe mån: förminskäd, afstyrser Utskottet biall till hvad i denua mötion bli vit ifrågasatt e) Her biskopen mim. Hallström väck motion: att, såsom bidrag till u.:derhåtlandet af Wisby domkyrka, måtte bevijas enahanda ördel, som usder namn at domkyrkotunna utgår till de öfriga stifts-kyrkorna i riket, såsom stöd för hvilken fram:stallni g å erovats att äcskönt kronan icke uppbär någon tionde på Gottland, utan efterlåtit dn till pråsterskapets afloning, stiftets pastorer likväl erlägga 93 tunsor spanmäl under namn af bibeltryckstunna, hvilken spannmål kunde i stället komma domtyrkan till godo, ävensom motionären slutligen hemställt, att en mindre de: hiraf, t. ex. 235 tusnor, husde avslås såsom lön åt do-nkyrkosys-lomannen. Med afseende så väl de-å, att staten icke af Wisby stit uppbär någoa: tionde, som å den rikets städer i allmänbet åliggande skyldighet att uoderbålla deras kyrkor; och enär sådane kostnader för den ifrågavarande kyrkad icke synas kuova i någon betydlig mon överstiga, hvad ör enahanda föremål inom andra ned .Wisdy jemförliga städer erfordra3, har Utskottet icka funnit skäl att til motioaen tilistyrka bifall. f) Vidare har biskopen m.: m. Hallström uti en motion, under åberopande af stadgandet i 3 af K. örordningen dena 14 Februari 4687, att korpsstorium ska!l uti ett beqvämt, rum, som i domkytkan eller något dess hus med allt bödvändigt behör deritill. beredas skall, ordinarie sammanträda, äskat, att Rikets Ständer mätte bevilja ett anslag af 8.000 Rör, till inredning af ett för detta ändamål passande hus samt 300 Rår till anskaffande.af-älltsdet nodvändiga behör, sem åberopade förjättaing omförmäler. Dåa: skaffande och usderhåll af sessionsrum för konsistorisroa i riket icke är bågot ståteos åliggande, har. Utskottet ej funnit sig böra tillstyrka det sålunda ä kads anslag. g) Iar i motion professoren. doktor Reuterd hl äskat, att Rikets Stånder måte afsätta ex summa ar 12.000 Rdr bänko; för att ar Koug!. Mej:t disponeras till isköp af fyra kappallansbossäslea i deförsamlingar ar Blekinge, der fasta keapellp:edikants-breställningar pröfvas vara behöflige, och der överenskommelse om deras inrättande träffas såmt af Kongl. Maj:t i nåder godkännas. Då Utskottet, innan vedersörlig undersökning försiggått, i afssende å de till stöd för motionen åberopade förhållanden inom en del församlingar i Blekinge, icke är i tillfalle att pröfva behov:t af serskilde kapelpredikantsbeställningar derstädes, samt dessutom betänklighitar möta för statsmedels anvisande ivom någon viss ort tillsådana föremål, hvilka, enligt hvad förut stadgadt är, det. tillkommer hvarje församling att sjelf bekosta, har Utskottet fuenit sig icke kunna till motionen tillstyrka bifall; och enär onahanda örhållande eger rum, i afseende å den äf Sven Jonsson frår Jemtlands län väckte motion, att lön på stat för tvenne prester, .den ene vid Tännäs kyrka. och den andre vidwvS:ortjö kapell inom nämnde lån, måtte af Rikets Ständer enslås, afstyrker Utskottet äfvenled-s bifall till denna motion. 5:o Lappmarkens ecclesiasiik verk. (Reservationsoch förslags-anslag). , BRörende detta anstag hafva til Utskottet inkommit tvenne motioner, en ar prosten Osterman, och ens a! Jöns Pslviqvist från Skaraborgs län, med förslag, den förra: att til Svenska missionssä! skapet, som för sex af sällskapet inrättade fasta skolor i Lappmarken, vid hrilka 234 barn och äldre persoser erhållit fri undervisniog, hade stt bestrida en årlig utgift af 6,000 Rdr, och ämpades anlägga nära lika mårga nya skolor, hvarigenom det årliga behofvet för sällskapet skulle komma att ökas till minst 42 000 Rdr, måtte anvisas ett årligt untierstöd. af statsmedel, motsvarande det uppgifne behofvet för så väl det redan började undervisningsverkets fortsättning, som ock dess föreslagne utvidgnicg inom hela svenska Lappmarken, eller att, om detta icke skulle vinna Rikets Ständers bifall, åt någon annan myndighet måtte uppdfagas att med tillbjelp af det beviljade anslaget fortsätta. det ifrågavarande verket på ett sätt, som motsvarade nutidens billiga fordripgar inom: ett christligt samhälle; och den sednara motionen: att Rikets Stränder för sin del måtte bes!uta och hös K. M. begära, det alla de på avslaget till Lappmarkens ectlesiastik-verk ru befiatliga besparingarne af-omtkriög 20.000 Rår Banko mätte öfverlemnas till svenska missions-sällskapets direktion, för att anväbdas såsom bidragitill utvidgande och underhåll af de skolor, hvilka genom sällskapets försorg blifvit och framgåpbt blifva anlagde i svenska Lappmarken, samt att de besparingar, som hädanefter ega rum å samiha stätsantslåg , äfven måtte till nämnde direktion för enehånda ändamål årligen öfverlemnas. Till en början anser Utskottet sig böra, med lsdnving af stetsverkets tTäkönskaper, meddela den upplysning. att å antlnget för Lappmarks ecklesiastikverk, i sednast fastställde riksstat upptaget till 6,200 Rdr, blifvit år ifrån å? röserverads medel, som, enligt sednast aslutade riksbufvadbok, vid 1844 års slut uppgingo till 46.599 Rdr 57 sk., samt att f. d. Lappmarks ecklesiastikfond. som uti Rfiksgäldskontoret inneslår, utgör 67,184 Rdr 37 sk. 9 rst., derå ränta statsverket go3tgör:s med 5,359 Rdr 44 sk. 6 rst. örligep. Härjemte får Utskottet meddela, att, sedan Hernösands konsistorium till Kong). Maj:t inkommit med ett fullständigt förslag till ny stet för LzppmarLL a : 1. I me ANRklagciagctil i AA AR al Rs R RAT R alls