Aftonbladet – 2 november 1844, sida 2

Article Image
t. ex. komma att motsvara 30 skillieg, 30 cert 415 skilliog, 0. 8. V. Detta är ganska litt och enket och bör icke kuna föranleda til oreda eller förvirring. Att myntenheten blifvit stadgad och antagen i förening med dscimalräkving är desto mera nödvändigt, som man i annat fall endast stannat vid en halfmesyr, hvaremot jag för min del icke kan se någon nödvändighet uti att likiidigt härmed förändra mått, mål och vigt, emadan något sammanhang mellan frågan hä om och ett förändradt myntsystem ingalunda förefi1r2es. Tvertom må förändringen i förra fället gerra uppskjutss. Skulle åter, i fråga om decimalsystemets antagande, den allmänna me ingen hadre sluta sig till de åsigter br Gripenstedt i sia reservation utvecklat, vore äfven jag villig, att snarare biträda denna reservetion, än förorda utskottets betänkande, men jag har befarat att bevämningsn krona kunde mera stöta allmänna begreppet och röna större motstånd i tillämpsjiogan än utskottets förslag. Siulle mina ståndsbröder likväl vilja, med g.dkännande af nämnde reservation, återremittera betänkandet, har jag ingenting deremot, blott ett resultat derigenom kuade i hufvudsaken vianas. Per Persson från Örsebro län förklerade sig vara förekommen al Sahlström och Dahllöf, med hvilka han till alla delar instämde. Ola Svensson från Malmöhus lär. Jsg tror att mar bör uadvika reform, då den icke är a verkligt bebof påkallad, och sådant kan icke här förebäras, ty egde blott folket mynt, skulla det nog räkna det utan namnförändring. Gsnom de reservationer, som åsö:ja betänkandet, är ådegalagdt, att flare ledsmöter af de mera bildade stånden icke biträdt utskottets åsigt; och då våre kommittenter, som utgöra den större delen at nationen, äro de som, i anseenda till mindre öfning och mindre bildning, hafva svårast vid att göra en sådan förändring för sig begriplig. torde deri finnes skälet, hvarföre de största betänkligheter inom detta sånd uttalats mot förslaget. Ehuru jag för egen del inser, att decimalsystemet komme ait medföra ett vigare räknesätt vid större bokföringar och uti vidlyftiga räkenskaper, kan j:g littväl icke lamna biall till denna del af be:änkandet, då ingen besparing för det allmänna vinnes, men väl en oreda bland det mindra kunniga folket genom systemets antagande skulle blifva en följd; ty det behöfver iogea bevisniog huru djupt gamla varor och räknesätt åro fästade i silmänhetens minne och huru svåra de äro att frånträda samt att öfvergåsgen icke är lika lätt verkställd som beslutad. Man har väl velat låta förstå, sti decimalsystemet har ett stort företräde, och att det förr eller sedaare måste införas, men om än så vore, kan dermed dock ganska väl uppskjutss, till dess ett yogre slägte i skolorna undlått mera hildning och på förhand derom gjort sig begrepp. Jag yrkar återremiss af betänkandet och åberopar i öfrigt br brukspatronen De Mars reservation. Gustaf Bernard Appelqvist från Blekinge län förklarade sig dela lika åsigter med Lars Pettersson. Niclas Nilsson från Kalmare län: Talade till bifall af betänkandet i samma syftnisg som Sahlström, med hvi!ken han ock sig förenade, med tillägg derjemte, att det nya räknesättets införande skulle i talarens hemort gå ganska lätt för sig. O!a Jeppsson från Blekinge län, begärde att herr brukspatronen de Mar6s reservation måtte uppläsas, hvilket skedde; hvarefter Ola Jeppsson yttrade: Då jag ej tilltror mig kunna förklara, eller finner decimalsystemet vara enklare och mera lättfattligt för allmänheten än det gamla, nu gällande och af alla kända räknesättet, anser jag mig böra instämma uti her de Marås reservation. Utskottet har uti dess föredragna betänkande, blenc annat, förklarat, att något hinder nu icke vidare bö finnas för införandet af ett förändradt myntsystere hvars behof af dagliga erfarenheten vitsordas geron den förvillelse, som råder i begreppen om fastighe ters, varors, arbetsbiträdens och fordringars värden För min del kan jag icke finna någon förvillelse der .juti, att en riksdaler specie är detsamma som 4 riks daler riksgäldssedlar eller 2 rdr 32 sk. bko, att 4: skilling motsvarar 1 riksdaler och att 4 styfver ut göra 4 skilliog, hvaremot jag tror det nya systemet införande allt för hastigt kunna Jeda både till förvil telse, förvirring och oreda. Jag skall visserligen ick motsätta mig en återremiss af betänkandet, men ka iogalunda frångå de åsigter, som finnas nedlagda herr de Mares reservation. Måns Pehrsson från Malmöhus län instämde. Jöns Jönsson från Christianstads län, skriftligen Redan den omständigheten, att ej mindre än 4 ledamöter, eller nära hälten af Utskottets hela per 1Isonal, ansett sig uppfordrade att bifoga sina reserva -Itioner emot det af Utskottet nu framlagda genomgri -Ipande förslag till förändradt myntsystem, synes mi ) linnefatta en allvarsam uppmaning att icke antaga för -Islaget utan en föregående noggrann grenskning. De ; lär visserligen sannt, att ingen af ledamöterne af dett -IStånd biträdt dessa reservationer och man borde vi deraf kunna sluta, att förslaget skulle åtminstone fö allmogen vara välgörande. Beklegligtvis måste ja dock förklara, det jag möjligen funnit detsamma någon mån fördelaktigt för den större affårsmanne och. andra räkehskapsförare, men deremot Jika onyt tigt som vådligt för allmänheten; och derföre anse jag mig äfven nödsakad högtidligen protestera emc förslagets antagande. Att de hittills brökliga olika räknesätten af bank och riksgäld menligt inverka på begreppen om all -lvaruvärden m. m., samt att i följd deraf fastställar -Idet af en räkneenhet är af behofvet påkallad oc -Iskulle i många hänseenden blifva välgörande, kan in gen villigare än jag erkänna, och jag gillar äfven de förslag i detta hänseende, som Utskottet i öfveren: stämmelse med Rikets Ständers tvänne gånger fört fattade beslut, nu främlagt, att nemligen denna räk neeller myntenhet må bestämmas till !; speci motsvarande den nu gällande riksgälds riksdalern likasom jag anser den af Utskottet projekterade bi lnämningen af. helt enkelt Riksdaler ganska lämplig oc PE NN po OR OR OGP TE KR me FE TE 8 oM 0 MM MH WW I

2 november 1844, sida 2

Thumbnail