Aftonbladet – 1 november 1844, sida 3

EA AE OP 8 en nästa sommar. Dessutom äro sex rum i nedra våningen tapetserade, och-en mindrertrappa anlagd. I anseende till de inköp at jord: omkring slottet, som måst göras, har planen till den tillimnade parken icke kunnat uppgöras förrän detta år, och i följd deraf dennas. anläggning föga framskridit. BLANDADE ÄMNEN; OM FOLKUNDERVISNINGEN I FRANERIKE. En utländsk korrespondenssrtikel meddelar följande intressanta uppgifter avgående den sf. k. primärs, eller som vi vilje kalla den, olkundervisningen, i Frankrike. i Nämnde land är indeladt i 37 295 korsmuner eller församlingar. Af dessa ega 35.970 folkskolor; i hvilka 3 7, tillioner gossar och flickor undervisar. Om föräldrarne icke kunna betala för barnens undervisning, få dessa den tör intet; men förhållandet härmed bålles helt och båliet hemligt, så att icke de fattigare barnen -derigenom kunnautsättas för smälek af -de audra: Skoloroas underhåll utgår af enallmän afgift inom kommunen; men som denna icke får öfverstiga ett visst i lag bestämdt belopp; så fylles bristen genom statsanslag, ifrån ministören för allminna undervispingen, äfvensom kostnaden för skollärareseminarierne. Lärare af alla slag vid folkskolorna måste först genomgå en lärokurs vid normå!-seminarierna, der de undervisas i sättet alt föreläsa, 0. 8. v. Hvarje af landets. 86 departementer har ett sådant normal-seminariumf söm står under allmänna rådet, (le conseil gåntralj. Eakor och barn efter aflidna skollirare hafva pensioner. Utom dessa folkskolor, finnas bundradetals andra barnskolor, inrättade ensamt för protestanter; katoliker och judar, öch underhållra åf staten: I de egentliga folusko!orha läres ivgen anhan religion, än biblisk historia, på det att alla religioners bekännare må kunna deltaga i skolorma, utari att väcka misstroende hos föräldrar elter stöta deras och barnens religiösa. känsla. I de andra är det lemnadt åt deras styrelse, att förordna huru den vill Detta: gör, att föräldrar bafva full fribet att låta sina barn lira, för eå ringa afgift eller alls ingen, och att låta deras religionsundervisning ske i-hemmet eller i de sko!o, söm serskildt föredragar de trosläror, hvåri de önska uppfostra barnen. : Detta är det sy:tein, som redan trundlades af Napoleon, och som ända biitills fortfarit. Ioga, Hvarken prester ller andra, icke bebörigen i skolan antagnepersoner, :å-inblanda sig i dess-sngelägenheter; och inga kända saker i hvad som rörer stjernkunskap, jordlärsn, haturalhistorien, 0. s. v., få i skolorna undandö:jas för lärjungarne för det att läran derom strider emot bibelns sattser. I hvarje stad finnes derjemte en nationalskola, hvilken är helt och hålet under presternas eller de religiösa sällskapernas ledning. Möcn finner häraf, att en betydlig del af Frankrikes ungdom får af staten bekostad under visning. Också torde i få land folket så allmänt låsa tidningar och tidskriiter. Undervisningen : sprider der liberala tänkesätt, lifvar forskningen på den sociala, moraliska och politiska ställningen inom folket, och guver i allmänhet en republikansk rigtning åt hela nationen. Häraf kommer det att ensamt i Paris omkring 40 dagblad utkomma, af hvilka de flesta äro med stor skicklighet författade, och som hafva en så betydlig publik, att -prenumerationernas antal å desamma utgör ifrån 5000 till 492 000. Men kan således med fullt skäl säga, att folkundervisningens problem (om det Egentligen kan kallas ett problem) är löst i Frankrike. Man påstår väl, det vill säga, presternarspåstå, att folkskolorna -endast bilda deister; och att dergenom folket icke blir så gudiruktigt, söm de virja hafva det: Men i allmänhet är franska folket så sedligt och den närvarande industriella generationen så upplyst och förstånd:g, att den kan vara en föresyn för de flesta föik, och hvad det u -uppvexande .slägtet. beträffar, lovar dem uppnärksamhet, som nu esnas åt under visningen, att len skall blifva ännu merå bild:d och krägftfoll. — IT några franska tidningar berättas följande mekdöt om den amnesti, som konung Ludvig Filip tfärdade i anledning af den nylizen stutna freden ned Marocko: Då prinsen af Joinvills oförtnodadt nkom till slottet S:t Cloud, möttogs han af konunen med den glädje, som denne vid ett sådant tillille måste känna, både såsom statens öfverhufvud cd såsom fader. Min son, jag är nöjd med: dig, ade konungen, ,och ville gerna giva dig ett bevis erpå. Hvad begär du af mig?, — Ers majestät, varade prinsen, jag har verkligen någonting att beära af er, och jag skall tala smed ers majestät i rorgon derom, om ers majestät tillåtern — Södnare å natten satte. han signed och skref egenHändigt tkastet till amnestien; men hau kunde hvarken utärja statsfåogarne eller utsätta antalet ar dem, som kulle benådas. Följande morgon, vid frukosten, sade oaungen till prinsen: oNå väl, ,dia begäran ?, — Här är den, ers mejestät, svarade prinsen, si det an lemnade: papperet åt konungen. Denne kastade 2 blick derpå, räckte prinsen handen och sade: Det är bra, duKar förekommit mina önskvingar.v öljande dag föredrogs Och afgiordes ärendet i konjen. — . LYCKLIG. UTGÅNG PÅ EN -VIGTIG RÄTTEGÅNG. 2 ung adelsman har hos kammärrätten i Berlin beirt stämning å preussiska minisleten för hofärender, ed yrkande, att den måtte åläggas att gifva honom teln friherre i sina skrifvelser till honom, i stället t den förut gjort honom till simpel adelsman Nå