Aftonbladet – 1 november 1844, sida 2

ALA STOUKHOLM den 1 Nov De i går ankomna utländska poster medförde tidvinzar från Peris af den 20 och från London (äfver Holland) af den 49 Oktober. Hamburgerbladen gå till och med den 25. , FRANKRIEE. Man synes antaga såsom säkert, att Ludvig Filip under sitt vistaode i Losdon lyckats förmå engelska! kabioettet till att lofva etergifter i den för Fransmännen så förhatliga visitationsrätten; åtminstone underhålles denna tro genom uppgiften, att en hög embetsman i handelsministören afgått till London, för att! fortsätta de af hr Guizot der personligen började uzderhandlingarne derom. Hertigen af Aumale hade anvländt till S:t Cloud den 19 Oxzt. efter en snabb resa, och afreste följande dagen till Eu. Marskalk Bugesud hade givit honom en stor fest i Algier, och i Toulon hada haa blifvit med -stor högtidlighet emottagen. Han skall snart afresa till Nespel. : Ea mängd befordringar inom flottan hafva egtrum, till föji! af prinsens af Joinvi!la rapporter om dem,l som utmärkt sig vid marocka-ska expeditionen. I Paris lära flera tyska poeter ru komma att sammanträffa. Herwegh hede redan ditkommit, för att utgifva en Ey tome af sina skaldestyckea, och Heise och Freiligrath ditväntas. Sedan en upplaga af 8,000 ex. af badiske kaptenen Möllers så kallade smädeskrift de tyska konstitutionerne blifvit konfiskerad, upplägges i Paris en ry upplaga deraf af lika storlek. SPANIEN. Man börjar allmänt tro, säga några tidningar från detta land, att det nu herrskande partiet icke skall kunna b:stå, och ait detsamma som endast lyckats komma till makten, genom Ludvig Fuips råd och bistånd, skall stranda mot det stora, nationella parti, som med hvarje dag ökar, till följd af de maktegandes oförsigtiga och äregiriga förfarande. Hvad som väckt en stör sensation, är att man ej i trontalet funnit med ett en-1 da ord vidrördt frågan om inställelsen af kyrkoz0dsens försäljning. Man vet att detta. är enkedrottningens käraste sak; ty påfven och det högre presterskapst skola, vid hennes resa till Italien, icke endast lagt henne det på hjertat, utan hårdt föreb-ått henne sina eftergifter i denna fråga, under det hon förde regeringer, samt yrkat af henne afhjelpandet af denna förseelse mot kyrkan, såsom ett vilko? för hennes salighet. Imedlertid synes -ministeren icke tilltrott sig, att kunna uppfylla henzes fordringar i denna det. Ea ung, rik bankir från Mallaga, vid namn Satamanca, lär vara själen i de intriger, som undergräft de sista mnistererne i detta land. Han skall under ett godt, ungdomligt och öppet yttrel äga en stor skicklighet att intrigera och en ofant-. lig ärelystnad. Det var han som störtade Bravo: ministe:e genom börsens ieflytelse och han skall äfven nu bos sig hålla sammankomster med en bop deputerade, som förföra ministrarne; ty afsigten är, att med bibehållande af Narvaez såsom krigsminister, förändra miniseren och, i stället för Mon och Pidal, insätta Orlando och Olivin, samt för Mayans, nuvarande landshöldingen i Madrid, Antonio Bennavidez. Det synes som så väl. Narvacz och Martinez de la Rosa göra allt för att vinna Progressistas på sin sida, sisom enda sättet att bibehålla sig, sedan opiniontn mot det reaktionära partiet visar sig så stark. Dan 43 sistl. Oktober blef enkedrottningen Maria Christina högtidligt vigd af patriarken, med hertigen af Riaizires (Munoz) i alla ministrarnss närvaro. Ministerrådet skulle sedan utarbeta ett förslag huru det skulle förfaras med hennes titulatur, huru stort apanage hon skall få uppbära, och om hon skall föreslås i Cortes til erhållande af ett kapital, såsom mnational-belöning. (Det måtte i santniog vara trefligt för spanska folket, att få skatta till belöningar åt en person, som idke!igen sökt uadergräfva konstitutionen och friheten.) ie Det interesse, som Thiers historiska arbeten om franska revolutionen väckt i Spanien, kan synes deraf, alt redan tre öfversättningar der utkom nit af början på hans historia om konsulatet och kejsarregeringen. PORTUGAL. Minis!d:en har bestått ett nytt anfall, som nästan var det skarpaste af alla. I Pärskammaren uppsteg nemligen Hertigen af Palmella, sedan han lemnat -presidentstolen till kardinalpatriarken, och anklagade minis bren för det sätt hvarpå den behandlat rikets angelägenheter sedan Cortes sista sammankomst. Costa Cabral försvarade sig med värma, cer sökte visa, att alla tagna mått och steg endast haft till mål att befästa institutionerna. Grefve Taipa jöceb-å1ide minis eren, att åsyfta enväldets återinförande; och då Costa Cabral aa!örde; att anarkieas envälde vore det sämsta af all, ropades mot Honom, att :å hade Don Miguel äfven sag. Men alla dessa skärmytslingar slutade med; att dä grefve Lävrad:io föreslog nedsittandet af ett uiskott för att undersöka och afgifv: borättelse om alla, sedan sista Cortessessionen vidtagna lagstridiga regeriogsåtgärder, motsatte sig -ministrarae icke denna propsition, utan läto det gå: till: votering, då med 23 Jöster mot 21 irågaw förföll. Följande dagen blef, På regeringens begäran, ett utskott nedsatt för att utlåta sig an: gåsnde indemnitetsbillen; och dertill utvaldes ungefir Lka antal af det ministeriella och opp2asitioaspartiet. . : 4 Man väntar ett dekret, att konung Ferdinand, som ru fyller sitt 25 år, skall få högsta befälet öfver armåen. Hertigen af Te: caira skall då blifva konungens förste adjatsnt och grefve VillaReal krigsminister. STORBRITANNIEN.