Aftonbladet – 30 oktober 1844, sida 3

2 ÖA RA a SÄ SA En ER TE Rs ER VR dre än elfva personer på ett onaturligt eller hastigt sätt omkommit, så att medico-legale undersökningar för utrösande af dödsorsakerna mäst företagas. Härigenom har blifvit upplyst, att merendels ett omåltligt bränvinssu, ande på rärmare eller fjirmare sätt haft del i de beklagansvärda varelsernas olyckliga bortgåcg. (M. W.) : BLANDADE ÄMVINEN. — FÖRSÖK MED GUANO. Då något försök med detta gödselämne bär norden icke oss veterligen anou biifvit kändt, införa vi följande af Beriingske Tideadens meddelade berättelse om det röv danske landthushållaren Fr. Sahested anställt och bvilket han beskrifver på föjande sätt: Jag hade att för dessa försök disponera 3V. tunnland, som fört.äffligt egnade sig deråt. Det var en Istt sandjord, så mager som någon sådan kunde vara och som i många är icke fått någon gödsel. Jag var alltså viss, att, om jag, efte: ds nya gödringsslag jag på dem använde, erhöll någon afkasini g, så hade jag derför d:-m stt tacka och icke rågon ännu hos jorden qarvarande kralt. Tidigt om våren 4843 plöjie jag detta jordstycke och träide det om somimaren. Jag ville an-tälla flera olika försök, och då lotten möjligtvis kunde vara något bättre i den ena ändan, än i den andra, hvilket jag likväl ing:n anledning hade ait antaga, afrätte jag, för ywterligare såkerbets skull 10 lika stora stycken tvers : öfver den, och lät anslå de tvänne yttersta till ett försök, de tvenne nästa tili ett annat, 0. s v., hrarigsnom även den minsta olikbet måste kuona j-mnas. Till hvarje försök anslogs ett stycke af 5 skepps-land. noga amätt. Dea 42 Sept. f. m. pöjde jag be!a landet till såning, kom Verkstilldes på eite middsgen med vanlig tåg. Det första stycket besåddes utan att vara gödsladt, på det at jag derigenom måtte erfara huru mycke gödselarterna kunce verka. Det andra gal jag 8. k. Patentgödning efter 10 tunnor rå tu:-nlandet, söm anses vara tillracklig gödning. Det tredje gaf jag dubbelt så s:or gölning, således eft:r 20 tuanor på tunnlaad:t, emedan jag trenne sånger funnit den ofvannämada qvantiteten för liten och slutligen ville se någon verkaa deraf. så mycket mera som jag var öfver:ygid om, att då hufvudbeståndsdelen af patentsödsela utgör en bekant stark gidning, cen, använd i tiliräcklig mängd, borde kunna göra fulikomlig tjenst, utan afseerde på om den kunde betala sig. Den fjerde gat jag Guanogödning efter 400 skålpund per tunnland, ett, efier mitt eget om. vöme, enligt de något ohka berättelser jag hist, — passande qvantum. Det femse bade jag vid näsiföregåevde plojsing gifvit em god lsdugårdsgödning (16 lass per ö sk-ppelaod, eller efter 25 stvra hä:tlass på ett tuarland). Under åc första trenne veckorna efter såningen var jag frånvarande, och kan således inzentiog meddela om den första växten, men så väl i Oktober. som under hela dena öfriga hösten, siod rågsn ganska vacker öfverallt, utan annan skilnad än stt den på det :ält, som iogen gödning fått, stod nägot tunnare. Deisamma . var bändeltsen i börj.n at våren. Men så snart den b-gyrte att rätt växa, visade sig olikheten gan:ka synba:t. Denna olikhet bisehöll den uvder hela vaxitighetstiden ä da til skörden, någorlunda i samma förhåtlande, som sednare visade sig vid aftröskningen : bergnicgen lyckades väl och afkastningen på 5 skepplazd utgjorde: eter irgen gödning, råg 43 sieppor, halm 34 1; ef er al:män pareatgödaing, å 40 tuuror på tunnelandet, 22!7, stör 63 1; efter dubbelt stor patentgödning 23 , skpr 70!, 18; eter allmän portion Guarogödnivg 30, skpr 90 18, efter vanl:g ladugirdsspillnivg 34 skpr 92 1. ij Men ser af denna jemiö:else, att Gaanon är rära lika god som vår, vanliga ladugärd.spilloing; och af den J:mförelse förf. gör emellan dessa fgÖlniogsmerels dyrhet sy:es, att Guanon efter 2 sk. ku ant per år för tunnlandet jord lika dyr som ladugårdsgöds. lo och nara en half gång lindrigare än patentämnet. Kan Guaron, som han höppas, erhålas för hälften eller 4 sk. kurant per I, :å bör ingen landtbusbållare fö:summa att anskaffa sig det. Att a kastningen icke ble? större (6, korn) tijlskrifver örf. jordmånens Oruktbarhet i sig sjelf och det utmagrade tillstånd. hvari den befanns, äfvensom den omständigheten at; dess trädning ej blef fullkomligt god, emeran den ej fatt höstplöjning, äfvensom att sisia vår och försom mar, i avlednicg af 4 månsd:rs ouppkbörlig torka, i så ringa grad befordrat rågens vext i förf:s trakt, alt det ganska säkert af alla dessa orsaker erhölls några kora mindre än fallet annars varit. — I Stettip vistas ena fru, som häft serdete. vanliga öden. Hon är född i Stralsund, ingick mycket ung vid ett regsmente under det antagna vamet Carl Petersen, bivistade fälttåg mot Ryssland samt ! 813 och 41814 årens strider såsom kavailerist och It jenade sig upp till vaktmästare. Då hon sårades anra gången. i sxeln, blef hennes kön upptäckt, ochj on fann sig nödsakad att taga afsked, sedan Koounen af Preussen med egen hand gifvit henne jermkorct af företa klassen. Hon gifte sig derefter med en pgelsk sjökapten och gjorde länga resor med honom, I 7 Ar varit i norra och södra Amerika, på St. Helena ch i Ostindien, samt ämnar ru sluta sin äfvertyrliga Ib fnad i Stettin. Hon är ännu mycket ungdomlig och p, ök. v — Al engelska tidningen he Timesy utgifvas ligen öfver 7 millioner exemylar, hvilkas yta samavlagdt utgör 24 !, millioner qvadratalnar. -Hvart ad har 8 stora sidor med 6 spaiter å hvardera, till ilka åtgå omkring 380 000 bokstäfvar, eller 49 000! abeter, som bild:, i medeltal, 113,000 ord. Oml:3 an multiplicerar detta med de utgi na bladens an(oc , så uppkommer ett facit af 2 V2 billioner bokstäf-sk r, hvilka denna tidniog årligen framlägger för si abonnenters ögon. Om hva:ja blad afirycktes ilfö, kformat, skulle det fylla en ottavvoiym af 300 nå och årligen bilda ett bibliothek af 7 miliioner nd. — TALRIKA SJÖRÖFVARE fianas ännu i de Ostinka farvatioen, oaktedt nederländska regeringens mödanden ait utrota dem. I början af Juni detta Be stridde holländarna med en mängd sjöröfvare, vid tel ilket tillfälle ett af de sednares fartyg blef borradtrö. sånk, och åtta, med deras besättningar tamna SN