hvilka drottningen med sin svit framtågade, voro spalierade med soldater i gevär; al!a husen hade blifvit behängda med brokiga mattor och fanor i nationalfärgerna, och på alla balkonger sågos damer i högtidsskrud, med sina spaaska solfjädrar i hand; Det oafbrutna dundret af kanonerna, den muntra krigsmusiken, trumhvirflarne, klockringvingen, och de skallande ropen af Eviva la reina! Eviva la constitucior! från de Iifliga söderländska folkskarorna, gåfvo dagens ståt en utomordentligt lysande hållning. — Drottningen inträdde i sessionssalen med marska!k Narvaez till höger och konseljpresidenten Martinez de la Rosa till venster; framför henne skredo 50 sf Spaniens förnämsta grander, betäckta med guldbroderie; och juveler, ordensdekorationer, kors och band af alla slaz, under det anspråkslösa namnet af palatsets tjenstemän (servid ombre del palacio). och i spetsen för dem såg mån 4 iguldbroderade skarlakansdrägter utstyrda härolder, med skö!dar af. massift — eller derför officiellt gällande — guld, på hvilka Spaniens vapen prålade. Några enkla svarta frackar afstucko sällsamt bland all denna grannlåt; de tillhörde nykomlingar från landsorten, som ännu ej hunnit förvärfva sig några tjänster, eller riksdagsförtjenster, med dertill hörande utmärkelsetecken. — D ottning Christina och Iafanterne intogo en serskild :tribun. Midt emot den sågs tribunen för diplomatiska corpsen, och främst i den franska sändebudet, grefve Bresson, med sina attacherade. Vidare befunnos der de belgiska, turkiska, neapolitanska diplomaterne, m fl.; endast den engelske saknades; han var sjuk i Cordova, men blef frisk dagen derpå, och kom då till Madrid. Drottningen, nu redan ett fullvuxet fruntimmer, något blek och mager, men annars ej sjuklig till utstendet, mottog throntalet af konse!jpresidenten, och uppläste det, efter hvad förut blifvit nämndt, med hög och stadig röst. Denaa omständighet vitsordade, mer än mycke! annat, drottninzens helsa och styrka; ty talet är ganska linst och har inga inre ezenskapsar, som kunde lifva vid reciten dera. Det började med de vanliga förklaringarne om godt förstånd med alla främmande makter, äfven Marocko, hvarvid den nyss afslutade freden med nämnde rike omförmäldes. Frankrikes och likaså Englands medverkan härtill erkändes, och begge staterna kal lades uttryckligen för Hennes Maj:ts höga bundsförvandter. Det vigtigaste i throntalet var förkunnandet af det nya konstitutionsutkastet och dermed sammanhängande arganiska: lagar, Till syftningen deraf kan man likväl ej sluta från något af talets ord. Det enda, hvarpå härvid lades serdeles vigt, var att det ifråga varande reformerandet borde ske snart; om det Ilyckas,, heter det, matt på kort tid reformera konstitutionea och skapa de organiska 1lazar, sam skola göra den fullständig: då kan er uppmärksamhet enas med flit och lugn åt pröf Daingen af de administrativa och ekonomiska förnbättringar, som fga si mycket inflytande på fo!kets trefnad och r:kedomp. Det förra göres alltså till ett vilkor för det sednare. — I finanserna tåfvas naturligtvis ordning, redlighet och sparsamhet. Armåean prisas för sin bsundransvärda disciplinn: — Talet lärer vara uppsatt af Martinez de la Rosa; det berättas ha blifvit väl emottaget Under de af Cortes bagynta och af folket fortsatta ropen: Viva la reinal Viva la reina madre! Viva la constitucion! drog sig den kongl. familjen tillbaka ur församlingssalen. — Imedlertid afhöres äfven klander, icke just öfver throntalets innehåll, ut2n över hvad det icke inn2håller: all hintydning på de grundlagskränkningar och vildiöranden, som styrelsemskten låtit falla sig til last sedan Cories voro församlade sista gången: mar förundrar sig öfver att ministrarne ej en gång tyck2s ense sig i behof af någon frikännelse från representationens sida för dessa öfverträlelser. ransyska bladet le Constilutionel omtalar er del af de modifikationer, hvilka skola vara tillämnade i den nu gällande Spanska konstitutioner Den 8, som handlar om fo:ksu veränitaten, skulle helt och hållet borttagas, äfvensom den, hviiken anbafeller upprättandet af nationalgarde. Lgstiftningen för tryckpressen skall förändras, oc tryckfrihetsmål icke längre gå till jury. Ledamöterne af senaten skulle nämnas för listid, och tagas inom vissa kategorier. Alla grander skulle sitta i senaten, Cortes väljas för 5 år, katbolska religionen förklaras för statsreligion och, slutligen, frågan om en monarks giftermål! icke mera unilerställas Cortes. Regeringen har anbefallt en ransakning med befilhafvaren på den spanska krizsroaletten Ravon Ta a a Te Ta ra ann rn ann rr RT TR TE a TT a