Aftonbladet – 28 oktober 1844, sida 2

RR RER—-— — Borgareståndets öfverläggning i Lördags, vid föredrazningen af fjerde hufvudtiteln om !zndtförsvaret, var säkert ifrån politiskj synpunkt den märkligaste, som i det Siåndet förevarit vid denaa riksdag. Vi skole derföre meddela dezssamma in extenso, när protokollet hinner justeres; men en kort teckning af dess hufvudkarakter torde :medlertid intressera läsaren. Pienum börjades klockan nio och forifor tre och en half timma, uian att mer än er punkt hann genomgås, nemligen den om ett tillökadt anslag för indelta kavalleriets exercis-kompagnier. Denna fråga var icke i och för sig. sjelt a? serdeles hetydenhet, emedan den angick en summa af 43 000 Rdr Banko; men Hr; brukspatron Petre, som började debatten, hade tagit den till utsångspunkt, såsom den första bland de föreslagna egentliga milhtäranslagen, för att utveckla sin åsigt om den förra krigsadministrationens brister i bänseende till sjelva systemet, dervid han sökte ådagalägga huru, i anseende dertll, otroliga summor gått för stateverket förlorade; vidare, hvilka förändringar som i hans tanka deruti skulle kunna göras, hvad som kunde uträttas för rikets försvar med redan befintliga tillgångar, i fall man handlade efter sunda principer, och de förhoppningar, som i detta hänseende fästa sig vid den pya regeringen. Ifrån dessa premisser ledde ham sig till uttryckande af den grundsatsen, att då fråga nu vore att reformera försvarsverket i: dess helhet, vore det mindre lämpligt att vid denna riksdag öka anslagen för sådaca militärbebof, som ej äro af ena brådskande nödvändighet påkallade, och han stödde denna tanke på citerandet af en ryktbar statsmans ord, om den tidpunkt, som vore iämpligast för nödvändiga reformers vidtagande. På grund bäraf yrkade han återremiss af den ifrågavarande punkten, med förklarande att det ifrågasatta anslaget för närvarande icke ansåges beböfligt. Då Hr Petrå slutat, hördes ett starkt uttryck af bifall genomgå sessioasrummet, och måna ledamöter instämde, så att man i början trodde, att hans mening allmänt delades af Ståndet. I -edlertid blef det ej så. Hr vice talmannen B inck uppsteg och gaf saken den vändningen, att här vore fråga om ett förtroendevotum. Hr Ds: Mare bestred He Petrs mening om behofvet af tågon reduktion i kavallerivspnet och tillade, ait den allmänna reform i försvarsverket, som Hr Petre önskade, sannolikt vore ganska 2flögsen: dessutom yttrade sig, såsom redan i Lördagens postskriptum nämndes, Hrr Legergren, Schartsu, Ekholm; Lindström fr. Wisby, Nordvall och Hörnstein för bifall till Utskottets förslag. Märkligt är härvid, att fastän Hr Petr. såsom oss syntes på goda skäl bestridde Hr Brincks åsigt, att den förevarande anslagsfrågan sku!le kupna betraktas såsom ett slags kabinettsråga, så tycktes dock Hr Brincks yttrande medföra en stark verkan på många ledamöter, och bade till påföljd, att Hr Petre vid den påföljande voteringen tappade med 28 röster emot 23. Det kan också ej vara utan intresse för läsaren. alt nämna, att underrättelsen om den ocständigheten, att Hr Petrå tappat en voterirg i Ståndet, blifvit, såsom vi tilliörlitligen känna, i några konservativa kotterier emottagen med stor fröjd och nästsn med jubel. Man her sannolikt deraf börjat hoppas på en söndring i Borgareståndet, äfven i andra f-åzor; men deruti tro vi att man storligen missräknar sig. ESKS Aon — Andra blad hafva ryktevis uppgifvit, att herr expeditionsssekreteraren Ricbert skulle ämna söka det i hufvudstaden lediga justitieborgmästareembetet, samt att hr statsrådet Munthe skall vara sinnad att lemna finansporiföljen, och br groschandlaren Schartaln vara i fråga att ntvooas ill AL