Aftonbladet – 26 oktober 1844, sida 3

-ANA en ER gick om bord på fartyget och lyckades att komma till sjös. I — LuDviG FILIPS SAMTAL MED LORDMAYORN OCH ALDERMÄNNEN FRÅN LONDON. Vi hefva förut omnämnt, att municipalitetet i London beslutit en gratulationsladress till konung Ludvig Filip i anledning af hans Tbesök bos drottning Victoria, och att lordmayorn med aldermännen begifvit sig till Windsor, och der öfverIlemnat denna adress. Så väl adressen som svaret innehåla förvämlgast de vanliga fraserna om det ömsesidiga intresset och ryttan för England och Franktike af godt förstånd emellan de-båda folken, och vi förbigå derföre att meddela dessa båda dokumenter. Sedan konungen uppläst sitt svar på adressen gick han omkring i cirkeln bland deputationens ledamöter och samtalade med flere af dem. Tilllordmayorn Magnay sade har, under det han tryckte hans hand: Jag minnes rätt väl eder fader, herr Magnay. Jag hade det nöjet se honom i egyptiska salen på rådbuset, då han beklädde samma böga embete, som ni pu innehafver. Jag minnes honom och den gästfrihet, bvarmed han mottog mig, med mycket nöje.n Lordmayorn uttryckte sin tacksamhet för den artighet, hvarmed H. M. hedrade honom, och sade att hap hoppades, att H. M. skulle täckas visa London: invånare den hedern, att innan hemresan till Frankrike göra ett besök, ettdera i Mansionhouse eller i Guildhall. Korurngen svarade: Jag försäkrär eder, ett, i fall jog hade tid, skulle etiketten icke hindra mig ifrån att uppfylla denna min innerliga önskan; men min tid är krapp. Jag önskade mycket att besöka Guildhall. Mansionbouse och Fishmongersball.n Hans Moj:t yttrade vidare till lordmayorn, att H. M. hoppades, att han ville bafva den godheten sitta för en målare, emedan H. M. önskads att ega lordmayorns porträtt bland sina samlingar i Versailles, såsom ett minne af denna för honom högst intressanta stund. Lordmayorn tackade H. M. för det ban yttrade sig med så mycken välvilja om ställen, hvilka utgöra favoritplatser för Londons invånare. Korungen svarade leende: Åh Magnay, jag känner hvartenda qvarter i London lika väl som nin Konurgen fick derefter syn på Recordern, den han igenkände och tog i handen, samt yttrade: Det fägpar mig att träffa eder, He Lew. Jag var mycket! bekant med eder farbroder, Hr Thomas Liw i Amerika. Han var gift med en systerdotter af general Washington. Någon munterhet förorsakades genom ett missteg, som H. M. begick, då Sir Claudius Hanter. presenterades för hbozom: Se Sir Peter Laurie: — utropade H. M. — det fägnar mig att se eder.l, Jag bar mycket läst och bört talas om eder. . Han l sade derefter till Sir Claudius Hunter, att han mindes sig hafva sett honom utrikes. Då Sir Peter Laurie presenterades, sade Hans Maj:t: Sir Peter, viäro gamla bekanta. Jsg minnes att jag ätit til:sammans! med eder i Fishmongers Hall för många år sedan. ! Det är mig ett stort nöja, att återso eder. Straxtl: derefter observerade H. M. Hr: Moon, som föreslagit , adressen. Haan tog bhovom i handen och sade: Ah,l, Hr Moon, jag känner eder ganska väl; jag har hört; mycket talas om huru ni beskyddar konsterna, och ; 1 1 L det har gjort mig stort nöje, att se edra förträffliga gravyrer. Jag finner äfven, att ni har ett förträffligt fätt att hålla tal på Förmodligen syftade Konungen härmed på Hr Moopns yttranden, då han föreslog adressen till H. M. Då deputationen var fårdig att tsga afiräde, tryckte Kovsungen å nyo Lordmayorns hand, och sade: Jag försäkrar eder. Mytard, att iag känner den stäresta tack. samhet för detta bevis på edra medborgares aktning och bifall. f — ETT KOMPANI FÖR SÖDERHAFSFISEE INRÄTTADT I HawnBUrG. Et bref från Hemburg, dateradt i denna månad, inrehåller följande: Vårt sällskep för Söderhafsfisket har ändtligen trädt i verksambet, sedan det! utlemrat 2350 aktier å 4,060 mark bke. Af denna summa har färsta icbetslniogen, utgörande 20 proc., redan till stö:re delen skett, och sällskapet har för dessa medel köpt eit nytt, i Hamburg bygdt fartyg, hvars Utrustvicg Bu badrifves med ifver. Hela det tecknade kapitalet räcker till utrustniog af två fartyg, man åtminstone tre skola utskickss på hvalfiskfångst i Söderhafvet, emedan framgången är desto större, ju mer lyckans omvexlingar blifva fördelade på flera fartyg, tillbörige samma rederi. I derna ölvertygelse, som erfarenheten besannset, befva direktörerne blijvit bemyndigade att för dette ändamål mottaga ytterligeare aktioteckningar, med det vilkor, att de framdeles ioträdarde delegsrne rjata samma rätt som de, bvi!ka först teckoet fig. Det har kosttat möda och arbete, iovan vå? handelskless kunde besluta sig tilll: detta företeg ; men sedan vägen är banad, torde man kuana hoppas, att denna industrigren skall blifva lika f blorostrande i vår stad, som i Eremen och Förenta; Staterna. I Nordemerika äro vid denna tid 20,060 sjämän sysse!satte med hvalfiskfåogst, och om man be länker huru mårga menniskor, som förtjena eitt b:öd vid fartygens utrustnipg. så kan man icke annat än anse decna näricgsgren högst vä!görande, oansedt den vigtiga omständigheten, att de matroser, fom deri anrvändas, blilva dugligare än de fl:sta andra. I Förenta Staterna räkver man, att till utrustriag af 650 fartyg af 490 000 tors drägt, erfordras 1,500.000 tranfat, hvilka der äro värda omkring 7 millioner Rdr Rss. Till dem åtgå mer än 7.500,000 stälver, 4 500,000 bottepstycken och öfver 5,200 tors jerpband; tunn bindernes arbetstön uppgår til 2 500,600 Rår. Provianten beräknas till 427,000 tuaror salt kött tch flåsk, 106,800 tunror mjöl, 32 500 busbel meis, 6 500 bushel bövor, 6350 060 ris, 325,000 I ost, 325,000 TF smör, 342.000 I torkade äpplen, 3 900 fat ätiika, öfver 4 300,000 DB tobak, m. m. Til utrustningen af sjelfva fartygen åtgå 6,500 tuanor fjira, 3,250 hvalfiskbåtar, 15,600 stycken åror och 300 009 fot furubräder. Kopparn till skeppers fö hydring, jemte kopparspik, uppgår till mer än 4,300,000 vigt; och till baeättningarnes beklädnving åtgår 4500,060 alnar amerikanekt bomullstyg, utom annat, som uppskattss till 6 500,000 Rdr. Når dertill räknas öfver 6 200,000 I tågverk, 40.000 stycken sezelduk, 690 000 gallons sisap sem; 800 000 BD kef: och socker, så kan men göra sig ett begrepp om don stora vazusmsättricg, som j hvalfiskrångsten föranleder. 1 ansesnde till det stora och dagligen vexanda beho vet af tran och fiskben i Tyskland, skola 50 hvsalfiskångare knapt förslå till att fylia detta biho. g—— Pu -— mn LER fr 2 MN OA KAR on J fr nr —