Aftonbladet – 25 oktober 1844, sida 3

jägare skarfvar aldrig. För öfrigt spatsera vildänder omkring på åkerl:pparna, och rapphönsen äro här så talrika, att de icke veta hvar deskola göra af sig. Man sticker -endast bösspipan ut genom fönstret; pang! bar man stek till middagen. På sådant sätt hvarken svälter man ihjel eller leds man ihbjel bos min vän dandtjunkaren. Och vi äro dessutom alldeles icke utan sällskap. Rundtomkring huset strutta en femtio gäss, en trettio kalkoner, ett urgelär lika antal ankor, och en oräknelig legio af kycklingar och höns. Kalkoner och gäss! det är Skånes sine qua non. Men när man tröttnar för ett ögonblick både vid jagt och kalkoner, kör man på nägra timmar genom leran till Malmö och reser flux öfver till Köpenbamn för en dag eller två, för att gå på Tivoli och se fru Heiberg på steatrets. En skånsk lånd:junkare följer med sin tid. ; Det skall nu bli roligt att: se hvart jag blåser härnäst. Det beror naturligtvis på vinden. Z —————EANN — TIDnInG På OtaAHErTL Med en af de sediaste posterna-:från Otaheiti ankom till Frankrike en på nämnde ö utgifven tidning, kallad Ocbanie Francaise, daterad d. 3 Maj. Den är litografiersd. — ETT BROTTMÅL, som väckt stort uppseende, bar i början af denna månad förevarit vid assisdomstolen i Seine-departementet... Ea-qvinra, vid namp Catherine Decret från Dauai och hennes man HueMarceney äro anklagade för oräkneliga förfalskningar och bedrägerier; Bland ännat har det hyggliga paret fterhand afoarrat sonen till presidenten i Douai, herr Gosse, hvilken Catherine Decret först lärt känna i ett hus af tvetydig egenskap, hela hens förmögenhet, som uppgick till .en..half million francs. Juryns utslag skulle fällas-d. 41-dennes,