Den med Marocko slutna freden börjar nu gåi verkställighet. Spanska troppar hafva basatt det af Marocko afträdda området i grannskapet äf Ceuta. Enligt telegrafunderrättelser öiver Paris hade den usga drottningan parsonligen öppnat Cortesförsamlingsn den 40, gecom ett tal, hvari förändriogar i grundlagen, jemte finaanciella åtgärder, förkunnades. Hufvulstadea var den dagen fuilkomtigt lugn. Cortesförsamlingea — den valde aemlizen — bastår af 244 ledamöter, hvaraf 20 aöra till den högre aristokratien och deribland 5 grander: -Litteratörer och publicister fionas bland cortes i stor mängd och likaså advokater; deremot äro handela och slöjlerna ganska sparsamt representerade. Sju generaler bavaka armå2ns interessen ; men flottan har bott en representant PORTUGAL. : I Cortesförsamlingens första sammanträde, d. 30 September, uppträdde grefvarne Laivradio och Taipa på oppositionens vägnar. Don förre yrkade tillsättningen af ett särskildt utskott till granskaing af regeringsåtgärderna sedan sista cortesförsamlingen; men då premiermisistern Gasta Cabral icke gjorde någon invänding deremot, utan blott förklarade :sig beredd att genast redovisa för re geringens åtgärder, förkastades Lavradios motion, med 24 röster emot 49. I de omedelbart dereter upplästa berättelserna förekommer bland angat den uppgiften, att de i Rom boende Misuelisterna redan i sisl. Janwri afvetat och förkunnat da sedemera utbruna och undertryckta upprorsörsöken i Terras Novas och Almaida. Äfven sörmältes att af det till ministerens disposition beviljade anslag af 2000 Contos voro blott 1730 anlitade, hvilket gjorde ett särdeles förmånligt intryck. Ministerea besärde stutligen en indemnisationsförklaring och till berättelsernas granskning nedsattes två kommitteer, valda bland ministeriellt sinnade cortesmedlemmar. Man sutar häraf och af andra omständigheteä, att Costa Cebral sitter fastare än någonsin. STORBRITANNIEN. Omständigheterne vid Konung Ludvig Filips hemresa till Frankrike hafva väckt mycket uppseende, gifvit anledning till mångfeldiga gissningar, och till och med verkat på fonderna på L:ndons börs. Måndagen den 44, kl. 42 på dagen, lemnade Konungen och hans son, åtföljda af Drott-ning Victoria. och prins Albert, Windsors slott, för att på jernvägen begifva sig till Portsmouth; der den ångfartygseskader låg, som skulle återföra Konungen: till. Fransyska kusten. Uader fartes till nyssnämnde hamn, uppbanns Konungen af.en kurir, som förde depecher till :ehonom från Paris. Vid ankomsten till: Portsmouth gick en ganska svår sjö, det stormade och blixtrade, och regnet föll i strömmar. Drottning Victoria sökte öfvertala sin gäst att vända om til Windsor, till dess stormen lagt sig; men Hans Moaj:t ansåg sig icke böra uppskjuta hemresan, utan det beslöts, efter en stunds öfverläggning med Guzot och jamirallerne, att fortsätta den, men öfver Dover, der I sundet är smalast och således öfverfarten Jättast. ISedan kurir, med betsllning om nödiga arrangeI manger för resan på deona väg, blifvit afHfärdad, och fått något försprång, tog Koaunger afsked af D.oltning Victoria och prins Albert, och begaf sig på jernvägen till Loadon, hvarifrån jernvig vidare förer till Dover. Klockan 41 på aftenen hann Konungen fram till bangården, hvars byggnader genom en nyss förut utbrusten eldsvåda just då stodo i Jjusan låga Den kungliga vagnen måste till och med köra öfver sprutslangorna, med hvilka man, arbetade att släcka elden. Oaktadt den konfusion, som naturligtvis ej kan undvikas vid en dylik olyckshändelse, skedde icke ett enda ögonblicks uppehåll i Kungens resa. Han blott ömsade åkdon; och genast bar det al åt Dover. Natuwlgtvis frågar man allmänt: hvad ver orsaken till den förändrade resplanen? Vissertiger var vädret vid ankomsten till Portsmouih bårdt men ändock ej värre, än att Drottning Victoris ,Joch Prins Albert samma dag bestego sin ångjakt Toch på den begåfvo sig till ön Wishbt. De de pecher, som mötte KorungLudvig Filip på vä gen, hvad innehöllo de? Der ligger knuten. Tu sentals gissningar om revolutioner, insurrekt:one; li Frankrike eller Spanien, hvilka skulle hava på skyndat hemresan, b:fianas troligen till stut all ogrundade. Åtminstone veta Pariserbladen för d 412 (samma dag Konungen reste från Windsor ieke det ringaste om någonting dylikt. Man har underrättelser från Dover, att Konun sljgen, uuder foitfarande stormigt väder, der in ,skeppat sig den 45, kl. 11 f. m-, och låtit styr I kosan direkte på Calair. : SERVIEN. Ett försök ermot sakernes nuvsrande ordnin inom detta land, till förmån för dea asatte furs