han trodde sig finna, från Christianstads marknad. Vågra pipolekare bade han imedlertid icke förmärkt, men i stället denna gång ett Ltetspökpoitif, efter hvars toner småherrskapet skuttade lutigt omkring. Jag bar en (ång för några år sedan gjort en esa från Luad till Christianstad, epkom :ör att å mig ett lystmäte af smultron; jag fick här då fven ganska siktigt sidana till öfverflöd och jag ann Christianstad vara en ytterst treflig ort. Nu, Jå jag för andra gången anlände bit, var smulrontiden längesedan förbi, och jig erkänner att staden icke mer egde samma förtrollande beh:g ör mig som fordom. Dan var aunars till sitt yttre fulkomligt sig lik; det är en stad med en viss verld, en viss air. De der väldiga kanonerna utanför artillerigården och högvakten i hofrättens bus ha allt sin lilla respekt med sig,-öch det oupphörliga sabelskramlet mot gatstenarne säser en alldeles tillräckligt tydligt, att man icke befinner sig i Trosa eller Felsterbo. Sårdeles om vintrarna säges staden föra ett lystert lif, det lär till och med gå här ganska förnämt till. Me allt detta har imedlertid Christiars:ad å andra si dan af gammalt det rykte om sig, att nästan var: smått rabulistiskt, och den granha briljantringen som för hvarjebanda år sedan härifrån votersde såsom bkederspresent åt en känd politisk skriftställare, är icke det enda beviset på ifrågavarande samhälles sympatbier för den nya tidens idea och sträfvanden. Det är minsann en stad, som bar sitt hu!vud för sig, det der Christianstad! Sam jag icke här kuade få några smultron denna gång, gjorde jag mitt besök temligen kort, och jag lit mig nu af den skårska stormen föras rak! öfver landet till Engelhom. Eagelbholm ligge: smånätt och har en uppsyn af uppriktig välvilja Den ena hälften af staden ligger ute och fiska lax och strömming, medan den andra hälften sit ter hemma och syr klippingshandskar. Jag har köpt mig ett halft dussin välluktand