Aftonbladet – 24 oktober 1844, sida 3

rens hustru ansenliga penningesummor, om hon ville nedlägga sin talan; mea hon vägrar enständigt att göra det, och yrkar att lagen skall skilja emellan henne och prinsen. — RYSKT LOFTAL ÖFVER CIRCASSERNE. Under titel: Prodjelki na Kawkase (Uppesbarelser om Kaukasus) kar en bok utkommit i Petersburg, i hvilken man fianer intressanta skildringar af förbållandena på denna bergssträcka. De äro hillna i satirisk ton och tyckas vara gjorda efter naturen, såsom t. ex. porträtterna af general Meshik-Sebu, Jashel-Pascha och några andra. Författaren gisslar i allmänhet strängt sina landsmän, hvaremot Circasserne äro bokens hjeltar; och en rysk officer håller följande loftal öfver dem: Ni må säga hvad ni vill, jag älskar ändå deras vilda ärlighet. Betrskta en circass såsom menniska, såsom familjefader: hvilken måttlighet, kyskhet, gudsfruktan! I trots af de hårda umbäranden, dem hans religion pålägger horom, affalier han aldrig derifrån. Han är anspråkslös, tåväl i sina Önskningar, som i sina bebof, troast i vänskap, aktningsfull mot sina föräldrar och mos alla ålderstigna. Om hans tapperhet vill jag ej en gång tala; den är för väl bekant. Man beskyller Circasserne för barbari; men om man betraktar deras trädgårdso:ling, deras handarbeten, isynnerhet på sådana ställan, der vi icke påtrugat dem vår civilisation, så skall man nödgas medgifva, att de ingalunda äro sådara vilda djur, som vi pläga anse dem för. — Men hverföre antsga de icke vår regerings förslag?, — Det skall jag säga er. Regeringen vill icke kräska bergsolkens rättigheter, utan lemna dem i ostörd besittning af deras egendom, deras seder cch deras tro(?); men vid utförandet stöta dessa välgörande afsigter på många binder. Det första af dessa består uti trons, sedernas och begreppens skiljaktighet; det andra deri, att de personer, åt hviika vi anförtro makten i dessa länder, mestadels endast tänka på att rikta sig sje!fra, plundra infödingarne, upphetsa dem emot hvarandra och beväpna sonen mot fadren, hustrun mot mannen.