Aftonbladet – 24 oktober 1844, sida 1

ING att Kovunrgens Befaliningsbafvande borde meddela borgenärer promotorial till fordringarnes utsökande, sämt att, derest fordringsägare och gäldenärer bo inom samma Jän, den förre måtta äga att, genom ; i Konungens Befallviogsbafvandes försorg, få det Uttjsleg, hvarå fordran sig grunder, för verkställikbet afsändt till vederbörande utmätningsman, hyilken derefter borde, inom den för verkställighetsåtgärders fullbordan föreskrifre tid, hos Konungens Befallningshafverde redovisa, med vilkor. likväl, att fordringsägaren til lösen af diarii-bevis och expeditionskostnad nedsatte ett erforderligt penningebelopp, deraf tilläfventyrs uppkommande öfverskott kunde vid slutliqviden i landskansliet återfås, — Utskottet, som tagit denna framstä!lning i öfvervägande, finner visserligen, att den rättighet, Rikets sist församlade Ständer velat bereda borgenärer, skulle i betydlig mån lätta utvägarne för dem ett få uteståecde fordringar indrifne; men då denna förmån icie kunde anses motväga den o!ögenhet, som uppkomme derigerom, att Konungens Bsfallringstafvande . blefvo besvärade med enskilda bestyr, främmande. för: deras egentliga embetsbefattYI ning, och underkaståde en ansvarighet för medel, I som desse embetemän icke skäligen böra åläggas, tvekar icke Uiskottet att tillstyrka, det måtte ifrågavarande-framställning icke bifallss,. Häremot reserverade sig Hr Billström, som, åberopande LagUtskottens .vid 48923 och 1840 års riksdagear giine betärkanderoch erinrade, att då embetsmänr finnas för det allmännas skuil, deres större möda eller ansvar icke få utgöra hinder för befrämjandet af det allmänna bästa, titlstyrkte utfärdandet af en sådan författning, som Rikets Ständer är 1841 beslutit, innehållande följande föreskrift: Vill borgenär utsöka fordran hos gäldenär, som har sitt bemvist utom det län, der borgenären bor, äge han att till Konungens Befellningshafvande i samma län ingifva sin till Konungens Befallningshafvande i det län, der gäldeI närea vistas, ställda ansökning, med dertill hörande ) handlicgar; och åligger Konungens Betallningshafvande i förstberörde Jläa att öfvyersända ansökniagen och handlingarne till Konungens Beallniogsbafvanda i det fJandra länet, hvilken sistnämnde har att, sedan gälde-. bären blifvit hörd och målet vederbörligan till afgöTrande beredt, sitt utslag meddela och till förstbemälde Befallningshafvande insända, för att borgsnären, emot lösen, tillställas, äfvensom att, uppå borgenärens Ji enabkanda ordning skeende ansökniog och derest fordringen är utmätsingsgild, låta utsläget till verkställigbet befordra och derefter doduadrifae medlen till samma Befallningshafvande insägtga, för att till borgenären, emot yederbörligt qvitto, öfverlemnas. Borgenär vare alltid, så framt bans assöknoirg skall till någon ätgärd föranlada, pligtig att förskjuta hvad, som till bestridande af.möjliga kostnader i målet erfordras; äfvensom expeditionshafvanden vid det landskaosli, hvilket Ombesörjer utslagets verkställighet, må Jäga att derföre såsom arfvode sig tillgodoberäkna en bal! för hundrade af det, som icdrifves. Häåruti instämse F. von Zweigbergk fråg Skaraborgs lån, J. A. Zstterberg från Stockholms lån och Carl Ersson från Westerås län. LagUtskottets betänkande M AZ, i anledning af dels Kongl. Muj.ts nådiga proposition, angående förändrad lydelse af 1.8 123 Kapitlet Ärfda Balken och tillägg till 7 8.i 20 Kap. of samma Balk, dels ock väckt motion om inrättande af Förmyndarekamrar. (Denna proposition är reaan i detta blad meddelad.) I sammarhang med berörde proposition hade Utskottet förehaft ett-al Presteståndet remiteradt memorial, derati Hr prosten. Helån föreslagit: att i hvarje pastorat på landet: skulle inrättas en förmyodarekemmare, beståevde sal 4 till 6, i sockenstämma valde välkände, pålitlige och bofaste män, hvilta det skullo äligga att. med gemensam. ansvarighat emottaga och förvalta all egosdom, som tillhörda de Oomyndige inom församlingen. .Desse ledamöter skulla väj:s för 2 eller 3 år, utan rätt till -arfvode, och om vågon ar dem afgick, borde annan ledamot i hans stålir, gerom val, utses; -måen, före. .den fastställda wviden skuile ej någon ledamot. ega att afsäga sig. förtroendet utsn giltiga skäl, som skulle -å sockerstämma anmälas och prövas. Till iräkenskäpernas förande finge antagas en dertil kuonig person emot skälig lön; och skulle förmyodarekammaren, hvars sammaaträden borde ske: i sockenstugan eller -på något annat tjenligt ställe, helst om söndagseftermiddogarne, åriigen vid sockenstämma i Moj. månad. inlemna redovisning: tör sin förvaltning, hvilken :redovissing, jemte as ehållne säkerhetshandlingarne, dereiter borde grauskas afserskildt utsedde revisorer, som hade aut å sockenstämma antingen godkänna redovisalogen, eller till rättelso anmäla, hvad dervid kunde vara anmärkt, derofter alla handlingarne. genast måste återlemnas tili förmyrdarekammaren, för aw i kyrkokistan förvaras. Namnen på ledamöteroe i förmyndarekamrmsren skulle af pastor uppgifvas för häradsrätten, som imedlertid fortfarande borde tillsätta förmyudare, hvika af kammaren komme att emottaga hvad som erford:ades till myndlicgs underhåll och uppfostran, med skyldighet alt för kammaren redogira för användaudet dera. Till förvaltsiogskostnaden finge anväsdas en Proceat af de omyndiges egendom, hvilken kostoad ej kuade ökas förr, än sådant pröfvades nj5dist å sockonstämma; och skule, näs man hunnit myadiga år, samt qvinna blitvit gift, förmyndarekammar.n för hsa förvaltniogen al deras egeuuvom göra redo id ör häradsrätten, som ensam-eguo meddela decharge. Utstottet, som tagit i betraktande och refererar hvad den 4834 tillsaita.s. k. åtaärds-kommiiteen år 1839 yttrat; har icke kunnat kommå till annan örfvertygelse, än antjängu på de fästa orter inrättandet af fullt ändamålsenliga förmyadsrekanrer skulle fo:tfarande möta oöfvervibnerliga svårighetar. Af sådan anlednivg, ochseå. jemvwåtk Koog!, Maj:t yitrat sig anse tidpunkten för utfärdande al en allmin författning om förmyndarekamrar icke ännu vära.inng,-har Utskottet tillstyrkt, att Ir. prosten Helens motion om förmMyndarekamrarts stiftänide ej måtte bifallasn. Beträffande sedermera Kongl. -Möj:s o:vanberörde proposition; -så sevär dessamma åsyftar, att genom mera bestämda stadganden försäkra om fullgörandet af den förmyndare genom log ålagda, men, efter hvad erfarenheten visat; ofta försummade skyldighet att til omyndigs fränder aflomna redogörelse. örver sia för. valtniag; att meddela en hittills saksad, uttrycklig föreskrit derom, huru -vid förmyndares: dödsfel eller försättande i konkursjillståad,: bör: förfaras med vyårdea af omyudigs angeligenheter; samt att ganam t;lg. 2, )