kurna besluta och ordsa om sm representaronsrätt samt yrkade derföre återreansc Fris nerre Jacob Cederström var ungeiär ff samma avka, åberopande åskibga parsgrae. urcRiksdazsoch R ddåarhus-ordnin.ev, såsom sket för såndet at sjelfva kunna argera råven Hon ansåg Het icke rimligt att sälla R dd och A elns urmifågor er orinasde under de ofrige Säändens wötor Erkade återremiss javie sn fnskan it Utskottet. att om icke K-xttuosUtskottet ockomme mad något förslag tll 6y representition, det då mötte utarbeta ett oyrugt och behöllt försag til A delnstepresen aovssätt: hvarjämte han spår U skottet af ertomissjörsiånd hat su åveropst 214 Y Recerinisforivexs örn, såsom st grusdadt mv för motionens .fdes -Mniiere frin. Palmstjerna apsåg sty såsm led ot ss U skotter, skyldig att redogöra sör satt hajdingsätt. Han enmåg demsibågavasande tiågan asom en at de vi tigåste, som vid deina Riköag förekommit. Fahecra hade i muta år önkat ex ö bättrad represimstrosy hen bade ock örst ensam man Uskortet bes rid: otuftmpunsen ev 444 S såsom procd til :foag å-mö;Onen; isen sedermera, etter et nosgrant bertndande, -uspit de ledamöter haft. rätt, som -heropat sepsaxmea Dt bade dock varit med verkig djup smärta som ham agpvt. sia öt till törslagets förkassande, me enligt omr name e S kuude ice Adel utan oce öfr rige Sån ens medsifvande försndra sitt representalionssätt — Ssessutom ansåg ban en O-ättvia liga deruti, att mononse a våg utesutsndet af en mängd lfed-möter ifrån derss sj-Ifkrina representatronsråtvighet. — Suntade med at ullk-nna.tva, att om en å ofri molsd bändelse al återremiss skulle iasreffa, anvseg han su dock skyldig att deltaga i Uskorets öv rige gar derom. Fehorre Nopolcon tor Döb-n rkade ntagsnde af betenkondet: hen irosdeb and ensat, att om Stånset icke represesterades så fullt ligt som :u är fallet, sku!le man ock gå miste om all den qvickht, det förstånd: den enigiet som nu finnes Han öräiknade, under detta sitt yttrande, Adetns ledamöter vid dec male ni i ett t:l, och sberopade såsom sköl, ait räkong:r blifva nöstramae ju flere dee Mater wa2 använder. He:a hans stronde följdes af en viss munterhet mom församingen. Professor: Ceterschild ansåg Aden ega rät ivtet att enst-st med Kong! Majits sanktion afvöra denna fråge; yrkade återremss och utirbeande af ctt nytt förslag, tert hin fö est0, at Ben so fcke skattaute bio siaten 45 dr bo stute eva sättilhet till representers de mom stå det, och t odda stt deuna valcensus många häns enie kun:e v-rd pyttig. Greve Sandels mstamde i ri P imstjernas yt:rande angående uiskorte:s mot oa för atsar, och ansåg i hindee sf åre-remrss sic böra iestimma ec sf pro essor C dersch5td äredsgas valeensus. Exealensan treive Björkstjerna ville icke bifalla: en partiel tepresantationsförändring: bin ansåg det nödigt så linge fyrdelnisgea finns, att-acela vore alrik och vigde något I aen polviska vsgskålen. D-n mejoritet, som förkastade 4841 års KohstituHOrsutskotts förslag till föräsdred represestation, bade icke i opinioren hoft det sn-eende om den wgpjorts af 60 i stallet för 400. Mingadigt era skicklauhst och kuoskt pr uanes bos 4 å 300 än hos 400. Fiera intressen vo-e genom talrikbetea representerede, m. m. Han susde metatt tro det R aderskapet och Adeln kunde söga om a jalfva, hvad dea store fiorofen B-co yttrade: aänsatar jag mig sjelf, så bluges jag men j-mförer jag mig med andra, så blir jag stolt.n Eher siurad diskussion bezärdes at fri. J:cob Csder-tröm voteriog; em utöll entist förut omnämndt reuit:t med 69 ja emot 29 nej. Feib. Wi:helm Tersmeden reserverade si bäremot, fullkomlhyt gitlandeutstottets bedut, men: .wcke instämmande i dess motwver, i hvilken reservatioa landshöfding Aktermin och grefve Spens instämde. DR ANGÅENDE SKATTEKÖP AF SÅ KALLADE