mina husarer på löddrig häst springde in på gåren, kastade sig af och inruside i rummet. För tusenpl, banvades jag, hvarför har du ridit hästen så svettig ? ,Vigtisa underrättelser, herr rytimästarel, Har du bre? till mi. ?n Nej. Men C susen Jå:er säga herr ryttmästarn stt i morgon, kl. 4, hir herra som rår om slottet kommit hem !trån polska gränsen, åtföljd af en annan herre. Om ni pu vill jåka dessa horrar, så måste ni skynda er, ty det är sagdt att de snart skola bagifva sig af igen.n a . (Forts. följer.) Å lessen om VÅDAIN Ar TorRTYR. Ena tidninz i Bombay innebåller ett bevis uppå buru lätt ett juridi:kt mord kan framkallas, af genom tortyr fravitvingad bekännelse. I en ostindisk by, Ghotowlce, blef en landtman, vid namn Bhimia, misshandlad af tresina granner, och hade derföre anklagat dem hos polismyndigbeten. Då han skulle gå hem, rårare han fyra indiska soldater (seapoys), fom just behöfde en bärare. Do tvingade honom att bjelpa sig bära och han måste följa med ända till Poonah; der insjuknade han så illa, att han ej kunde återvända hem. Hans försvinnande väckte misstänker, och dessa föllo paturligtvis på de tre grannarna, som han anklagat. De häktades, och genom ba tonad samt anvan tortyr, förmåddes de uppgifva, att de mördat honom och nedlagt liket på ett ställa, som de äfv-u unpgåivo. Då man gräfda der, fann man i stället, genom en besynnterlig hazard, en död qsinna. Detta gjorde domn; urpmärk am; men skuite troligsn icka ha vi de anklagade, om ej den saknade vid sarg terkomait till orten, frisk och susd. Har förhållandet och de oskyidige befriades.