Aftonbladet – 19 oktober 1844, sida 1

Vårt kök ombesörjdes af en beskedlig fru af ien israeliuiska trosbekännelsen och var temiigen tarfligt försedt. Kspuska och Pyrky, tjock gröt och hirsvälling, soppa på kapitohniska foglar, skönt färgad med saffan, samt någon gång en tlefnadsmätt höna med murkelsås, afvexlade tret Igt med hvarandra. Vi hade derjemte den förte!en att hvarken vi eller våra tjenare någonsin blefvo sjuka af öfvermättnad. Sådana voro de kberrliga utsigterna för vår vintersäsonz, ty att slippa derifrån förrän i Msöj månad, derpå var alls icke att tänka. Då kom en d:g helt oförmodadt fråa kommendanden för avantgardet en befsllning til mig, alt med mina sqvadron tåga till G!oposee, för att halva ett vaksamt ösa på en by, kallad Pogercice. hvars egare var 2nsifven för alt befordra polska e;nissariers re:or, älven polska vapens transporterande. Jag anbefsllics att gå till väga så försigtigt som möjligt, samt att ingilva rappurt Om hvad jag kunde upptäcka. Hur jg vida:e skuile handla, blef mig icke föreskrivet; det öfverlemnades till mitt eget godtfinnande, såsom erfaren och skicklig officer, skref mån, fpänska nådigt. Siuet af ordern innehöll dock, att saken skulle hållas ellteles hemlig; men resa på spaning skulle jag urnast. . Detta var en svår uppgift, helst som jag var öga bevandrad i polska språket, hvaraf jag endast kunde några få talesätt till husbehof. Lycktligtvis hade jag vid sqvadronen två hussarer, hvilka voro mycket skickliga i landets språk; åtföljd af desse, begaf jag miz, följande ftermiddagen, sedan jag först hade, helt exsam