SPIONEN?). BERÄTTELSE AF A. VON SCHADEN. Sexton år hade förflutit. Westfslen hade åte kommit under preussiskt herravälde, och jag had: i följd deraf, äter iutrält i fosterlandets tjens! -Det regemente, vid hvilket jag ingick, låg m i Schlesien, och ehuru ocerna jag aflägsn-de mi från hemorten och från mina gods, undanröjd dock min håg för fältliivet alla betänkligheter. Under den Jlåsga tid, som förflutit sedan ja var i Spnien, hade jag väl sett mången vacke och intarande fl cka, men mitt bjerta förblef doc! kallt, oaktadt åsynen af skönhet, benrag och ä!sk. värdhet. Is:beilas bild var för djupt ingräfd der för att kunna utträngas af någon annan. Det var år 4830, då polska revolutionen ut. bröt. Preussen besulte sina gränser och jag kon med min sqvadron till en småstad, just vid gränsen För mig och mina ecfficerare var det e, be dröflig utsigt att nödgas tillbringa en lingre tid i deana stad, bebodd nästan heit och bållet a polska judsr. Borginästaren och tullnärn, de end: tyskar på stället, umiingos med ingen, och st pläga umgänge med de pol-ka egendomsherrarne uom staden, ansågo vi icke rådligt Vår ends tilflykt var den gästfrie öfverjigmästar Vordan, som då och då bjöd oss på ett jagtparti eller på ett parti Phombre Sedermera scokade vi upp ett så kalladt fäsekabioett, befintligt ho: en judisk Itotterikollektör, der vi till vår sijälaspis erhöjlo den sköna litteraturens antiqviteter, hvilka R andra orter tjecade till makulatur. A. B. N:is 240 och 241.