Aftonbladet – 18 oktober 1844, sida 3

för Ministerns räkning emottagen Ordensdrägt, upphemta Jmig till Kongl. Po:iskammaren. så har denna myndighet. till följe af en utaf mig i Tidningen Aftonbladet för den 3 i denna månad emo. detta förfarande införd reklama. dtion, till försvar derför i flere Tidningar utaa föregången justering, kungjort det Protokoli, som blifvit i ämnet fördt; hvarföre detva Protokoll strider i flera delar emot sjelfva tilldragelsen och synes iordnirgbragdt för att om möjligt kunna lemna ett ytligt försvar åt ett i sin grund olagligt bandlingssätt. Det är derföre jag ock finner mig uppmanad att, izom laga tid, hos Kongl. Hof-Rätten ahföra besvär emot Kongl: Poliskammarens för!arande, för att på en gång se det egenmähtiga bestutet, som ej afser mer eller mindre än ett försök af denna myndighet att tillskansa sig eit herravälde öfver Borgerskapet, upphäfdt, utan ock för tilltaget få vegerbörande tijl ansvar beforgrad. Den af mig införde ofrannämnde rek!amation, sem lemnar en allmän öfversigt af förbållandet, får jag i ödmjuk het bifoga och under åberopande deraf, tillägga det bestämda förklarande, att Polisbetjenternes tillsägelse alldeles icke angick min inställelse vid bhermtningspåföljd, utan deremot innebar en avmaning att genast korsma tillstädes, hvarvid de qvarstannade i verkstaden under det jag för min klädsel uppehöll mig uti ett annat rum; men efter en stunds förlopp inkom till mig min tjerstepiga med iilsägelse från Polisbetjeningen, att de med otålighet afbidade min ankomst. På hennes svar, alt jag på egen band skulle inställa mig i Poliskammaren, invästade de mig cock i portgången, hvarefter jag emot min vilja troget måste vandra med deua fö!je, som åstadkom ej ringa uppseende, och hvarefter jag af bekanta, som under vandringen mötte mig, tillfrågades. hvad som varit å färde. Hvad med med den raska instä!lelsen åsyftades, förmälte Polisbetjeningen 8g sakna a!l kännedom, hvilket först genom förböret inbemtades, dervid jag i sträBga ordalag tilltalades för min förmenta försummelse, alt icke irom rätlter tid låtit Ministerns Ordensdrägt affölja, eburu det är till märkandes, att j:g icke förbundit mig bafva drägten i ordniog förr än på eftermiddagen, men att den redan i färdigt skick hemsändes middagstigen. Efter förhörets slut och sedan jag utkommit iförmaket, försltändigade de tjenstvillige Polisbetjenterne mig att vara dem följaktig till Mi-: nisterns bostad för vinnande om visshet i sannfärdigheten al mia uppgift, att kläderna redan kommit Ministern tillhanda. På min ailyarliga vägran att efterkomma cgenna, till råga på chikaaen skedda uppmaning hemtade den ene af Polisbetjeningen någon föreskrift al Polismästaren, hvarefter lemnades mig frivt aflåg. Detta utgör rätta förhållandet, som äfven kan med bes vis styrkas, men det står i ailt fall fast, äfven om åtgärden iaskränkt sig till hvad Protokollet omförmäler, att Polismakten brutit exot all ordting och skick, då den, uti en fråga al beskaffeuhet som denna, tagit sg talan, och vid etww äfveatyr, som är lämpligt för missdådaren, påbjudit ögonblicklig inställelse. Man bar sökt bemantla itvärden med Merr Miaisteros så kallade Embets-Promemoria — en handling, som vid förböret doci icke um:aades; men om det ock lyckats BU härigenom gifva åt aker ell utseende, som i förstons något öfverskyler :agitridigheten, så blowtar sig densamma så mycket mer, uå rågan i sitt hela samminhang skärskådas. Man tåge blott betraktande buru det alldeles icke tillkommer Pol:smaken eiler någon annan Auktoritet att meddela påbad och vefallningar för beställningars fallgörande inom den och len tiden. I skadeståndasväg kan, om dröjsmål inträffar, rågan endas! af behörig Bomsto! upptagas. En diplomaisk p.rsoa bar i detta hänsesude ej bätlre rätt än någon innan, enär något prerogativ ej dertill föranleder, och visst kan cn Svensk Minister beböfva ålita Polismakten, lå dea utväg står honom öppen, framför en utiäadning, bekart med språk och författeingar, att meddela sig åt andtverkarea. Äfven ett ezskildt påbud för inställelse i enna fråga hade icke varit tillböriigt. Nar åter kallelen skett och blifvit utförd på ett min heder och personshet kränkande sätt, kan man säga, aut förseelsen gifrit ig an. i storartad skepnad. På dessa skäl anhåiler jag att, jemte det Korgl. Hofätten förklarar Kongl. Poliskammaren hafva egenmäkigt och obehörigt förfarit i denna sak, i anseende till lagtrifigheiea och den mig öfvergängne skymf beslutar om anilisgarnes öfverlemnanade till Advokat-Fiskals-Embetet ör anställsnie af laga åtal mot Hr Polismästaren Bergran för baws keskrifaa tilgöranden, då jog är förvissad tt deita Embete, sedan frågaa vunnit behörig utredning, j underlåter a:t mot Herr Polismästaren ställa dena anvarsta:an, hbvsriill detta, af missbrakad Em bdetsmyndighet ig öfvergångae våld lagligen föran e:er; förbebållandes g mig att erhålla del af förklaringen i mälet, för att erefter med påminnelser, bevisning och sutligt yrkande I inkomma. Stockholm d. 48 Oktober 4844. Z. PIRA. Att förestående afskrift är lika lydanda med det till vagl. Maj.ts och Rkets Svea Hof-Rätt ingifase original; 2trgar s Ex officio E. EKSTRÖM, E. O. Hof-Räts-Fiskal. TIA NN RTR TIN NE HPR YT mmMmMnr Ann