Aftonbladet – 18 oktober 1844, sida 3

hvaren som eger ordets svärd; då få vi se hvem segern och äran blir beskärd! Orv. Od ee — Förslaget till kanalen mellan sjön Saima Finland och Finska viken har nu blifvit af i ska Regeringen fastställdt. Kostnaden är beräkn till 3 millioner rubel siltver. att med 200,0 rubel årligen utgå i 45 år. Häilften af denna: gift skall betäckas medelst af finska senaten gent banken successivt upptagne lån mot finska sta kasseobligationer, och andra hälften skall om delbart af finska statskassan betäckas genom x batalnngar, som fortsättas i trettio år. — Biand belönade vid slöjdexpositionen i : Petersburg är äfven en bongdhustru Awdotja Gäj: skij, som fått belöning i penningar för ett af hen förfärdigadt — väggur. — Under de första sex månaderna af innev rande år, bar afkastningen ifrån de Ursliska berg varit såsom följer, nemligen ifrån kronans grufvor Pud 539 skilp. sol. Guld och 3 skålp. 9 sol. Piatir samt ifrån enskilda personer tillhöriga grufvor 95 P 13 skålp. 86 so!. Guld. och 75 Pud 8 skålp. 43 s Platina. (F. A. T.) — ANEKDOT OM FREDRIK DEN ANDRE I PREUSSI OCH POLISEN I BERLIN. Konungen hade mycket hö om den fransyska höga polisen, huru den visste a! som passerade och anmälda det för konungen. D varande Berlinerpolisen var mycket naiv och tarat och dess chaf, kerr von Ramin, hade den enda fö tjeast, att ban, om han ock var drucken (hvilk dag!igen inträffade) kunde sitta rak på hästen som e vaxljus, när ban red genom staden, hvilket åter sker de alla dagar. — Gamle Fritz kallade honom till si en dag, och sade bokstefligen till honom: Ramirn — han är en åsna; och hans polis må djefvula tag: Veta får jag ingenting al honom; tag han sig ett empel af franska polisen. Den vet allt; men han ä stock dum. Hr von Ramin svarade: Ber om nåc Ers Moj:t; jag vill just hålla sådan polis som polis löjtoanten i Paris; — mean det kommer att kosta ni got. — Hvad kostar det då? — Nationens ärlig het, Ers Maj:t! Fadren skall sälja och förråda soner brodren systern och mannen hustrun. — Då svarad gamle Fredrik, som sannerligen icke var sentimenta Jag vill hellre ha dålig polis och ärligt folk: helr dumheter än skurkstreck! Gå han Ramin; och hö han: ingen hemlig polis. (C. W.) — En kaptea Dannevig från Arendal i Norge som den 7 dennes ditkom från Frankrike, har berät tat, att då han, samma dag klockaa 3 på morgonen under oupphörliga åskbyar befann sig ett par mi utom Brektkestöe, nedföll på däcket af hans fartyg er eldkula, som sprang i stycken och kastade en mängd stora eldgnistor rundtomkriag, med en knall, lik et siarkt kanonskott. Kaptenen, som stod på akterdäc set, och de af manskapet, hvilka befunno sig föru! vid kabyssen, föllo alla omkull i sanslöst tillståad, och Nn mar, som lutade sig emot spelet, förblef halit medvetslös ståenda i samma ställning, utan att kunns ala eller röra sig förrän efter flera minuters förlopp. Styrmannen sof ner i kajutan, då detta fenomen inräffade, men veknade af skakningen, hvilken förekom honom så stark, som om fartyget hade stött på n klippa. Iogen af besättningen blef vidare skadad, ch på däcket syntes icke heller spår al eldtulan, nen vid den undersökning, som kaptenen lät företaa i fartyget, så snart han kom till besinning, känes ned i rummet, dit en half lucka stod öppen, en emligen stark rök och en elak lukt, nästan som af vafvel. — Måhända var detta fenomern ingentiag nnat än ett starkt åskslag. — VINKÄLLARE I STOR SKALA. Frin ka blad omva, att i Chalons finnes källarhvalf, som huset Jauesson el fils låtit uppbygga i den mest storartade il. I de vidsträckta underjordiska hvalfven föres lan genom en oöfverskådlig, 6009 alnar lång rad at 1ampagnebuteljer. Dagsljuset infaller från en höjd 80 fot, för att sedan utbredas genom ett nytt slag å reflexionsspeglar; och man skådar emellan de ontliga lagren huru vagnar och kärror beständigt fara am och äter. Hvyåd som i synnerhet frapperar, äro useffekterna i dessa hvalf, och den starka intensitet