Aftonbladet – 18 oktober 1844, sida 2

Article Image
förbållande deretter för fastager, af större eller mindre kannetal måtte, i enlighet med hvad motionären vid sist. riksdng föreslagit, nedsättas till halfva beloppet, eller fastmera till 8 sk. b:so pr fat om 400 kanror; uti hvilken bemståäilan brr Ericsson, Lundgren och Pal:nder ino:n vållofl. Ståndet sig förenat; 2:o från Bondeståndet alriksdagsfullmäktigen från Ostergötblands Län Anders Trysen, med bvilken förenat sig J. A. Zetterberg från Stockholms Län, som, under åberopande af sin vid sist! Riksdag i ämnet väckta mution, samt Allm. Besvärsoch EkonomiUiskottets deröfver afgifna utlåtande, yrkat, att ofvarnimnde afgilt, enligt motionärens förmenande tillkommen i strid emot 73 8 Reg.form., måtte alldeles upphöra, helst densamma uppginge til 21, procent af varans värde, då denna utgöres at bränvin, samt Statskassans inkomst al tolegen årligen uppgätt till omkring 94000 rår b:ko, af hvilken summa icke mera än 30,000 rdr samma mynt under lika lång tid varit använda för nybyggnad eller underhåll af broar uch quaier. Utskottet bar inhemtat, att, sedan Rikets sedgast församlade Stander, hos K. M. anhållit, dels att, enär ofvannämnde, genom K. Maj:ts förordn. den 23 Februari 4838 fostställda brooch quaiafgift, ör til Siockhbolm sjöledes inkommande målbara våta varor i fat, icke utginge ensamt till brooch quaibyggnaders underbåll, utan äfven till andra ändamål, af beskaffenhet att trafikerande utom Stockholms stad icke skäligen syntes böra med afgift dertill belastar, berörde algift måtte lämpas till ett, emot verkliga behofvet för broara och quaiers nybyggnad och underhåll svarande belopp, med berätning af alla de inkomster, som Stockholms stad förut egde till betäckande af kostnaderne för berörde ändamål, dels att, på det brooch quaialgifterne bädanefter icke må användas annorlunda, än för deras rätta ändamål, vederbörande måtte anbafallas föra serskild räkning öfver inkomster och utgifter för brooch qua:byggnader i Stockholw, så har, efter det Öfverståthållareembetet sig yttrat, samt K. Kommerskollegium utlåtande afgifvit, K. Mej:t, uti bref till koilegium den 23 Fibr. 48453, förklarat ifrågavarsnde brooch quaiafgift icke kunna upphöra, men likväl förordnat, att serskild räkniog hädaneiter skulle föras öfver inkomster och utgifter för brooch quaibyggnaderne i Stockholm. Utskottet finner bitligheten af de skäl hvarpå K. M. stödt sitt beslut, men då det måste betraktas såsom en erkänd sannpiog, att all varutrafik, ifall den skall fortgå med ledighat och båtnad för dena trafikerande, såväl som för det silfnänna, samt kunna tillvixa, bör, så litet som möjligt, Delastas med argitter, isynnerhet sådane, hvilka äro så betungande, att trafiken dericenom siutligen skulle komma att, om icke afstadna, åtminstone lida ena betydlig minskning, ty och enär utskottet, e ter tagen kännedom af sednaste revisoress för Stockholms drätseiverk berättelse, blifvit upplyst derom, att brooch quaiafgilterna, öfver hvilkas användande någoa sp ce ficerad räkving ännu icke upprättats, såsom det vill synas, blifvit till största delen uppförde under de för tolagsmedlen afsedda omkostnazder, helst blott en ringa del deraf synes åtgått til broars och quaiers pybyggnad och underhål!, så och då hbartill kommer, att, vid jemförelsen emellan Stockholms drätselvorks inkomster och utgifter, ett betydligt öfverskott, förnämligast genom tolagsintraderne, uppstått, anser utskottet, som likväl äfven i betraktande deraf, att dessa tolagsintrader under år 4843 och innevarande år måste hafva undergått en våsendilig minskning, genom nedsättning i utförseltullen för stångjern, finner betänkligt att hemstäila, om brooch qnaiafgiftens totala upphörande för närvarande, sy ega skälatt tillstyrka Rikets Ständer vatt hos Kong!. Maj:t i undergånighet anhålla, det de, enligt Kong! brefven den 45 Februari 41838 och 23 Februari 1843, påbjudna agifter för pvaror, som sjöledes införas till Stockholm, måtte ,bädanefter. nedsättas till deras halfva belopp, elper till allenast 42 skillingar bko per fat om 60 kannor, och i proportion derefter för fat af större peller mindre kannerywmd, samt att, när tillgångarne sådant medgifv2, Kongl. Maj:t måtte i nåder anbefalla dessa afgifters upphörande. Häremot anförde berr doktor Wallin en reservation, hvsari herr Musck och berr Kröniogssvärd samt åldermännen Boström och Lundelus iastämda. ME 46. pBetänkande, i anledning af väckt motion, om undersökning rörande Teknologiska InIstitutets förvaltning, m. m. Från Borgareståndet hade till Stats Utskottet blifvit remitterad och Jaf dekta Utskort derefter till EkonomiUtskottets handläggning öfverlemnad en af Hr C. G. GuIstafsson väckt motion (intagen i detta blad, IM 494 den 20 Augusti), hvari han föreslagit, att Rikets Ständer ville hos Kongl Maj:t begära nedsättande af en kommiti af sakkunnige män, som skulle undersöka och efterforIska orsaken till dex teknologiska undervisningsanstaltens ringa framgång, och hvarvid borde utIredas, om denna orsak ligger i sjelfva dess stadIgar och instruktioner, eller i desammas försummade efterlefnad. -Då denna motion hos Borgareståndet förevar, hade Hrr Lagergren, Schartau, INorin, Hörnstein, Nordvall, A. Berg, Petre, vice talmannen Brinck, Boström, K. A. Almgren och Langenberg samt flere andra af Borgareståndets ledamöter hufvudsakligen förenat sig med motioTnären, i afseende på behöfligheten af en snar un

18 oktober 1844, sida 2

Thumbnail