Aftonbladet – 18 oktober 1844, sida 2

inr.evånare, nu endast ezde 3,000; att den bestod) endast af bsckar och berg cch att den årligen kostade: Sverige penningar; att der funnits kommendanter, bvilka mer varit methodistföreståndare än guvernörer, samt att de större omkringliggande öarne, såsom S:t Thomas, Kitt, m. fl. dragit till sig all rörelse. Friherre Riddersto!pe, Fr. instämde i frib. Sprengtportens åsigter. Diskussionen öfver Lagoch EwonomiUtskottens betänkande med afsiag till upphäfvandet all rättighet för beväringss:kyldig att lega, fördes med mycken liflighet. De flesta talare önskade se tilllåtelsen upphäfven, men ansågo tidpunkten derför nu icke vara inne. Hr v. Troil, Samuel, vile tillåta : !ezan, raen ansåg en korarnission böra bestämma legopriset eller uppgöra kontraktet. Grefve La-l ger bjelke redogjorde för Utskottets motiver för faslaget. Utskottet ansåg det nyttigt lör den mindre bemedlade näringsidkaren, att kunna få lega; den rike uppoffrar genom förbudet endast sin beqvämlighet, den mindre bemedlade näringsidkaren kanske oita sin existens, m. m. Frih. Raab, C. yrkade bifall till Utskottets betänkande. Friherre Ridd:erstolpe Fredr. önskade, att ena annan esprit måtte inträda, då lega upphörde afl. sig sjelf. Fsiberrn trodde dock, att det intill dess vore bättre, att låta vekliga, eller genom klemig uppfostran så kallade morsgrisar, af hvilka : det icke vore möjigt att skapa en dugtig soldat, få lega för sig; han önskade nationalitet men mil: iitärisk värma, och att i uppfostran något inginge !: deraf — ja, det skulle i hons tanka vara nyttigt för civile tjenstemän att exercera stångbatajon, emedan det för hvar och en vore nyttigt altli känna manövern. Landshöfdingarne Posse och von Rosen förklarade sig ogilla Utskottets motiver, . men gillade beslutet; de önskade att en gång se vårt . konskriptionssystem så ordnadt, att ingen legal. kunde komma i fråga. Laendsböfdingen friherre v. Eremer förklarade sig bifalla beslutet, och anförde att på 44 år ingen stulent legt för sig, att det bland dem väl funnes mången raorsgris, men att det vore en ambitionssak att sjelf exercera,l och att mången väl höjt klackarne, för att hinna målet — men ingen sökt undandraga s:g sin skylI dighet derifrån. Friberre Hugo Bamilton talade äfven för bifall: talaren ansåg att så länge det nuvarsnde Beväringssystemet existersde, borde legan vara tillåten, ban önskade att medel kunde beredas, att redau i folkskolorne låta en militärik bildmngzg inflyta i allmänna undervisnicgen, men tillika, att en för-) ändring kunde ske i vårt konskriptionssystem. General-adjutanten af Dalström ville icke tillåta lega: de sämsta soldater voro de legde, och intet borde afbålla medborgaren ifrån att uppfylla zin skyldighet och pligt emot fåderneslandet. He v. Hartmansdorff och landshöfdingen Bohenhausen ! önskade återremiss, och upphälfvande af Utskot-i. tens beslut. General-adjutanten af Akrell byllade varmt systemet för en allmän mpational-konskription; ansåg tillåtelsen att lega med vår nuvaraede organisation nödvändig och bilhg, och talade för bifall. I detta yttrande instämde Hr Gripenstedt, H. E. grefve Björnstjerna ansåg vårt . nuvarande försvarsoch Beväringssystem passande: och talade för bifall till betänkandet, hvilket slutligen återremitterades. Stats-Utskottets memorialer JM 35, 54; 35, 36, 37, rörande hufvudtitlarne, blefvo uppå anbållan at Hr von Hartmaensdorff för andra gången bordlagde. Uti eftermiddagens plenum inträffade det, att ej —mdva än tra hetänkanden, å hvilka flere ledamöter hade önskat ålerremis:, DIe:vu utan utakussion bifalline i början af sessionen, innan de anmälande hade hunnit uppkommr. Det ena var B:okoUiskottets förslag om heia bankovinstans reserverande, tiil förstärkande af den metalliska fonden, hvilket sedan föranledde reservationer af friherrarne Jatob och Anders Cederström, samt Fredrik Ridderstolpe och Fir Nils Westfelt. Det andra betänkandet var LagUtskottets, med tillstyrkan af Hr Schartaus motion om inskränkning i leveranskontrakters afslutande genom mäklare; det tredjo var EkonomiUtiskottiets, som afstyrkt en väckt motion om upphörande af de afgifter, som privata och kringresande skådespelare måste, utom den vanliga bevillningen, vidkäenas till den Kongl. thestern m. m. — De af Adelns elektorer utvalde extra suppleanter i Utskotten för innevarande riksdag äro: I KonstitulionsUtskoltet: kammarherren B. Bosesblad och kammarjunkaren Liljenstolpe. StatsUtskottet: rasjoren T. Lode och kammarherren J. M. Björnstjerna. BevillningsUtskottet: löjtnant F. W. Nordenanckar och protokollssekreteraren J. E. Roos. BankoUtlskottet: kapien E. U. Rudebeck och löjtnant C. A. Mannerskantz. EkonomiUtskottet: Hr landsköfdingen W. A. DOrchimont och öfverstelöjtnant C. S. Sandels. ZLagUtskoltet: vice häradshöfding C. G. Ingeloiz. ExpeditionsUtskottet: löjtnant T. H. Odeneran!z. Af dessa befanns öfverstelöjtnant Sandels vara bortrest, och kapten Rudebeck afsade sig förtroendet. Hvad synes väl läsaren om kammarjunkaren Liljenstolpe, kammarberren Rosenblad och förut valde kanslirådet N. af Wetterstedt, såsom ledamöter af KonstitutionsUtskotter? Nog ger det goda utsigter för en representationsreform från Adelns sida. ALE OR UTSKOTTSBETÄNKANDEN. Från Alim. Bsvärsoch EkonomiUtskottet hafva föliande betänkanden inkommit: