ETRADE SENSE TIDER Ställ:ts ändaroål är uteslutande ait smilta beskickninges, bilda det reducarade jarnet till teckjerp, afskilja jernet från slaggen, och att hålla jeraet varmt och flytande, tills utslag sker. Håiraf följer att stäl ets storlek måste bero af forman, samt den qvantitet lut, som man under en viss tidrymd vill inkasta i stället. Detsamma bär vara så stort, att blästesn öfverallt förmår verka lika på malmen. Ett för stort ställe kan icke uppfy:las af blästera, så att den verkar likformigt pa den nedgående reaimen och på kolen; a del. ;sältniogen, som kommer ned midt i tället Ocksför-forman, kommer i en belt annan temperatars oden som smyger sig utåt ryggen af biåsvärgers kolen förbrinna der, utsn att det minsta bidraza till smältninge ; malmen redgår osmäålt framiör forman, och smälter först seden den träffat den flytande slaggen. Ett tör litet ställe deremot förmår ej emotstå blisteras åverkan, utan förstöres snart af den redkommande sloggen, som angriper murarue., — — — Hos oss blåses vanligea med en forma. Fördelen att gsgna 2 formor är föga iesedd eler känd, och likväl ser man Tysklands, Frankrikes och Englands hyttor, på högst få undant:g när, alltid använda 2 å 3 formor, — — — Den som gjort en enda blåsning med två formor, skall sikerligen aldrig tveka att gifva dem företrädet. Dsras storiek sammanl:gd är ungefär en fjerdedel större än arem för en forma af samma pipa, men blåsa icke alldeles midt emot hvarandra. De lgga begge på samma höjd från bottnep. Dea ena på samma sida som jernvägen, är något vriden mot rysger, den andra deremot vriden mot jernväger. Da är märkvärdigt att se, huru jemnt såttninzen går med 2 forinsor, huru likformigt sättningarne sjurka. Man ser ofta buru slaggen liksson vill häfva sig för der ena forman, under det ban är slideles lugn och ren för den andr:, hvilket bevisar nyttan af två formor, samt behbofvet af den tredje, — — — Rörande föriattz2rens åsigter om masugnens skölsel och om kännelecknen på cn blåsning passande för ståljernstillverkning, hvarom lemnas iullständ:ga föreskri:ter, meddelas här eodast några korta utdrag. Hu.u mycket bläster beskickningen behölver och tål, sådan ugnea är fullmslmad, Virönes bäst senom nosa uppmärksamlist på drifningen. Dass press 02 kan för samma hylta vara Olika under olika blåsningar, och baror på bätre eller sämre kol, väl eller-illa rostade malmer samt litt eller trögsmält beskickning. Alla dessa granna beräkningar, har många cubikfot luft måste blåsas in i en pipa af en wisa rymd, och öfver det antal sättningar, om i dygnet skola drifvas, om jernet skall! blitva vodt och blåsningens effekt tåla jemförelse med en annan ändå mera ursinbigt behandlad bytta, dusa rakt t:ll ingenting, och böra såsom en pestsmitta undflys af hvar och en, som sträfvar att i främsta rummet göra en god varan, — — — Jern, som i allmänhet kallas rått, är en okänd produkt i min bytta allt ifrån första dygnet, ehuru de besge första veckornas jern alltid förskas genom kokning, men utan tungt arbete, om smeden icke slarivet under röckningen ied tackjersvets nedsmältning. Kolen kunna således vara rådande, usti ait tackjernet derföre är rått och tröjfärskadt, — — — Vanligen före-krifves, att tätlan skall vara mirdre än forman och aldrig 1:gga närmare än 44 wum från formöppningen. Bstraktar man pipan och överstället, öfverallt der detta påbud blifvit efterföljt, så skall man fiona, att musen framför fo-men är anfrätt 2 å 3 (ot upplföre, och stundom med en ganska stor fördjupnieg. D:pnaåverkan synes aldrig på den delen af pipav och öfverstället, som ligger midt emot formar. Hi:rigenom får formmuren en snedhbet, som gör att malmen drager siz mera åt den ena sidan. Detta skulie ej hända, om icke temperaiuren framför forman vore högre och derifrån meddelade sig åt de delar af muren, som närmast omgifva forman. Om man observerar en forma, som är större än tätltan, och på ett afståni af 44 tum emellan deras mynningar, så skall man fiona, att när det blåser rent, blåstern ice, äfven med 48 liniers pression; underskjuter kol!en, utan att de