(Insändt.) RECENSION. (Siut från gårdagsbl.) Det system om jernmalmerna3 indelning, som författaren meddelar, grundar sig på resultaten af de undersökning:r: vid berzsskolan i Fatlun, som förehades under åren 4830 och 1833, under Hz: proessoren Seafströms ledaing, såsom det med verkligheten mest öfverensståmmande, mest lättrattliga och redigaste för de i veienskapen mindre invigde, framföre den äldre förvillande indelningen i ingående, torrstenar och qrickstenar, som lik väl många af våra vetenskapstbän ännu begagnm. Ty gräinsorze för dessa trenne rmalmslag kunaa aldrig med bestämdbet uppdragas. Hvad som den ena anser för to:rsten, kan den andra med samma rätt beteckna med qvicksten, i synnerhet om malmen ej är ingående. --Ea i bara kalk liggande malm är lika trögsmilt; som -enqvwartseller talkförande: de fordra begge tillsatser af främminde ämnen, innan de emätar På dessa beIskickningars sammansättning beror, då, -buruvidå malmen agerar som qvicksten eller torrsten, är trög eller littsmältrr? AM Våra svenska jernmalmer kanna. och måste indelas i-2 mycket: markerade-hwvudafdetningar, nemlizen: 4) släggfeia : man; 2) s:aggförande malmer. Slagafria äro de rmalmer, som föra inga eller högst vy, proe. bergartör. : Slaggförande kallas åeremot de, som, utom det oxiderade jernet; menföra öfrer-3 1, proc. bergarter. Man bör icke förvexla betydelsen af ordet slagg såsom det här användes, med. bvad detta ord i vanligt tal uttrycker, neniligen en smält produkt från våra verkstäder. I den bemärkelse, hvari detta ord här användes, uttrycker döt de ämnen, som jernmalmen medförer, hvilka i våra verkstäder kunna bilda slagg, och hvilka i naturens stora verkstad synas: engång hafva varit i ett smält och flytande tillstånd, Begge dessa malmslag äro för tackjernstillverkaren ytterst vigt ga att känna; vi skola derföre något närmare undersöka deras lynnen och sammansättning, i syänerbet de slaggförande malmernas, hvilka, i anseende till. deras större mängd, 1 vår jernbandtering spela en så stor och vigtig role. Derefter beskrifvas våra jernmalmers hufvudsokligaste beståndsdelar, pag. 225-—-431; masugns slagg-rne, der:s sammansättning, smaåltbarbet och ioflytande på det six: bildande tsckjernet; lerjorden, kalkjorden; mangan, jernet, samt siicaler i al:mänhet; trisilicat-slagger; bisilicat-slasger; basiska eliter enkla silicat-slågger; slagger af ita rostad: malmer; slåagg:r vid för sträng drifning; slagg efter för stor malmsättningarst kolen; slagg efter dåliga, små eller sura kol; -slagger efter rödbräckta malmer, pay. 432—4194; mambokningen, pag. 195—202; uppsältning:R Och uppsättarena, prg. 203—9225; masugnssiället och forman, pag. 226. Man fistade fordom, vid emå förändringar i Masugpsställets konstruktion, samma stora, jag mi kalla det vidskepliga vigt; som man ännu fister vid stångjernsbärdens stillning: Genon några obetydliga afvikelser och förändringar i sidooch ryggstenarnas lägen till hvarandra ansåg man si; göra stället lämpligare för trögsrälta eller lättsmälta b!oidstenar, för olika torrstenar, för gjömalmer, godarteda eller oartade så kallide qvickstenar, för kanonjern till otika kalibrer, för det ena eller and:a malmfäkets lyenen, likasom man innu genon en eller annan tums luning och hällning af vågon härdvägg, en eller annan gradsdutning af hirdbottnen, en eller annan tums höjning af härdspingen, tror sig ho; ett och samm : tackjern efter behag kuana framkalla jernets olika texturer. Misstänksamt börjar likväl en och annan erfarea bergsman beträkta detta, och till och med arbetare finnas, som, föraktande detta lärda charlataneri, uteslutande åt formars baskaffenhet och åt dess läge i härden eller stället inrymma och tillerkänna det agörande inflytande, so n-densamma uteslutands tillkommer, och som säga; härdställningen, det är endast forman och spettel.