Aftonbladet – 14 oktober 1844, sida 2

de af Riksstånden antagna grundlagsförändringarne. RER : Af de i Lördags aflemnade Kongl. propositioner följer bär nedan det hufvudsakligaste innehållet 1) Kongl. Maj:ts proposiiton :om ön St. Barthelemys återgående under statsverket och möjliga afträdande. K. M. anser med ordningen mindre öfverensstämmande, att någon rikets besittning är undantagen från rikets statsförfattning och allmänna förvaltningsformer, och förestår derföre Rikets Ständer, att, med upphälvende af. deras beslut 428492 om St. Barthelemys och blifvandeultramarinska besittningars öfverlemnande till Kongl. Moj:ts serskilda förvaltning, denna koloni återstältes under moderlandets allmänna drätsel, så att derpå tillämpas de för riket i öfrigt gällande förvaltningsoch redovisningsgrunder. Bairthelemykassan uppgifves häfta för i dess namn upptagne lån till ett belopp sf omkring 730 000 rdr Sv. bko, nemligen 76,2350 rdr H. bko, försträckte af Carl XIV, 60.000 rår samma mynt af den såkallade Fileaska Donationsfonden och 30,000 P. S:terl. af handelshuset Smith Payne et Smiths i London. I öfrigt bäftar kotonien blott för de förskotter, som af Konungens handkazssa blifvit tid efter annan gifne, dels till fyllnad i kostnaderne för koloniens administration, dels till andra utgilter, dem K. M. ansett böra af inkomsterne från kolonien bestridas, samt för 73,853 rår 46 ck. bko, hvilka af statskontoret blifvit förskjutne till åtstillige frikadetters at de 3:ae Ofrälse stånden underhåll från år 4824 till år 4829 samt till pension åt numera sflidne generallöjtnanten Suremain, och hvilka sednare förskotter K. M. genom bref den 7 April och 21 M:j 4830 förordnat böra af Barthelemyfonden ersättss så fort dess tillgångar medgiva. EK. M. äskar icke af Svenska statsverket eller af framdeles från Lolonien möjligen inflytande, tillgångar någon ersättning för de af K. M. för densamma utgifna förskotter, ej heller något bidrag till infriande af de i Barthelemyfondens namn upptagne lån, men K. M. föreslår R. St:r att låta afskrifva statskonmtontorets förrberörde fordran för frikadettersunderhåll och utbetald pension åt generalen Suremain, helst kolonien i alla fall för det närvarande saknar tillgångar till dess gäldande. Då erfarenheten visat, att moderlandets handel och industri icke kan påräkna serdeles gagn af denna aflägsna besittning, förestår K. M. R. St:r att, i öfverensstämmelse med deras, redan den 8 Juli 1848 fattade beslut, uppdraga åt K. M. att, så fort tillfälle kan sig yppa, till någon främmande makt afträda kolonien S!. Barthelemy på do förmånligaste vilkor, som för Svenska statsverket stå att erhålla. Imedlertid anser K. M. lämpligt att koloniens styrelsa ställes under Finansdepartementet, och att de vid Kolonialdepartementet för det närvarande anställde två tjeanstemän och en vaktbetjent uppföras å allmänna indragningsstaten, med fortfarande tienstskyldiyhet och med rättighet att, derest kolonien skulle på nyss omförmälda sitt upphöra att vara en Svensk besittning, de innehafvande lönerna äfven derefter tillgodonjuta, under de för löners bibehållande å indragningsstat i allmänhet stadgade vilkor. Till upplysnivg vill K. M. till vederbörande utskott låta öfverlemna de fem sednare årens räkenskaper öfver koloniens inkomster och utgifter, äfvensom nu varande lönaingsoch pensionsstat så väl för öns förvaltnicg på stället som för kolonialdepartersentet. 2). Skrifvelse angående afskoffande af slafverict på ön St. Barthelemy. T anledning af R. St:s skrifvelse d. 30 April 1841 att K. M. måtte tillse huruvida slafveriet på ön St. Barthelemy måtte kunna afskaffas, samt vidtaga de för detta ändamål nödiga åtgärder, bar K. M. infordrat utlåtande af guvernören på nämnde ö. Deraf inhemtas, att slafvarnes tillstånd på ön blifvit väsendtligt förbättradt, men K. M. har likväl funnit mer än tillräcklige skäl att dela R. S:s önskningar för slafveriets skyndsarama upphörande. Antalet af slafvar på ön, som år 4842 utgjorde 393, är nu miaskadt till 534. För dessas frigifning har K. M. icke funnit annat, med rättvisa och billighet öfverensstämmande medel, än att lösa dem från deras egare, hvartill, om frigifning skulle ske genast och på en gång, ett belonp af 97,320 Spanska piastrar eller omkring 250,000 rdr bko erfordrades. Men om safvarne blott, efter hand, för allmän räkniog inköptes och frigjordes, i den måa försäljning eller tillfällen till inlösen af slafvar till lägre pris sig: yYppade, skulle Itilläfventyrs kostnaden kunna nedsättas till omIkring 30,000 Sp. piastrar och fördelas på fem år. I Skulle ön varda till främmande makt afträdd innan Istafvarnes emancipation blifvit fullbordad, måste behofvet af anslag för sådant ändamål komma att lupphöra eller minskas i förhållande till de vilkor, som vid öfverlåtelsen kunna blifva betingade. 13) Proposition om förändrad reglering i afseende . på stepelstädernas tolag. K. M: föreslår dea tolagsersättning, som bör ;laf tullmedlen utgå och tillkomma de 29 stepelI städerna till ett sammanlagåt belopp af 370,000 rår nem!. för Stockholm 489,000, Götbeborg ) 113:000, Norrköpiog, 24.000. Carlskrona 9000, Gefle 6,000: Carlshamn 4,250, Helsingborg 4 000, Malmö 3700, Ystad 3,400. Calmar 3,000, We-Istervik 2 250, Christianstad 2.240. Halmstad 2,200, I Wisby 41750, Söderköping 41,600, Landskrona 14.550, Nyköping 4,540, Uddevalla 4,100, Piteå 1670. Sundevall 6350. Warbers 620. Södarbamn