Aftonbladet – 14 oktober 1844, sida 1

har ej käant honom personligen, I men har med mångårig uppmärksamhet följt hans förhållande på den höga plats i: samhället, der oraständigheterne ställde honom, och haft tillfälle att af mer än en person, som stått i beröring med den aflidne, höra omdömen om häns persoclighet, såmt facta och anekdoter, hvilka karakteriserat bonom. Hen tror sig således kunna opartiskt yttra sig om grefve Brahe; hvad som är säkert är, att han i afseende på honom känner sig fullkomligt i denna sinnesstämning, som de gamle betecknade med det bekanta uttrycket: sine tra et studion. Der sanningen i ett eller annat bänseende bjuder ett klander, eller ögillande, är det alltid en tillfredsställelse att i något få berömma. Giefve Brahe hade utan tvifvel såsom mecniska flere ganska aktningsvärda egenskaper. Den sjelfuppoffrande tillgifvenhet, ban visade sin kuoglige välgörare under dennes sista sjukdom, och hvilken säkerligen i förtid för grefve Brahe öppnade grafvens portar, har-någonting vackert och rörande, som ingen menniskavaf bjerta någonsin skall neka sin byloing. Åt moder: oeh syskon skall den aflidue egnat all den ömhet och tiligifvenhet, som utgör familjebandens ljufset,; och såsom husbonde för talrika underhafvande har man aldrig hört honom omtalas utan med: beröm : för rättvisa, mildhet. och menniskokärlek. För vänner var hans hand öppen, äfven med enskilda uppoffringar, och bland det manskap; som stod under bans befäl såsom regementsche, torde ej vara mer än en röst om den noggrannhet, hvaried han tillsåg, att dem i alla hänseenden skedde fuil rätt. Allt detta är drag af en aktningsvärd personlighet, och skulle, i fall grefve Brahe stannat i det enskilda Lifvets krets, der allua batva gjörthocom utmärkt och älskad. Men han fördes at ödet högt öfver denne; han ställdes på samhällets höjder, och det är der, som smickret velat fiana honom stor, men sanningen måste beklaga, att han utfört den alltid betänkliga och vådliga rolen af konunsagunstling, till mebn för kotung och fädernesland. Historien visar högst få exempel på favoriter kos monarker, som Jej! varit förde fl ga för land och rike. Armfelt och Rewlerholmistå såsom varnande namn i Sveriges sednare historia, och älven nutidens i flere andra stater i Europa. är rik på bevis för denna sanning ). Vi bafva seu fredsfursten i Spanien suga detta lands skatter, tytia förvaltningen med oduglingar, och töra riket till förderivets brant, penöm den ochighet och da intriger, han npärde inom konungahuset. Polignace ledning a! affirerne. b Fsankrilvey såsom Corl X:s gunstling, var kört; men; tillfäcklis att spela kronan af denne mocårks bulfvud. I Sachsen stod greive vor Einsiedel i spetsen för förvaltningen de sednare åren af konungsFredrik Aujusts resering och de trenne första af konung Antons. Hans envisa motstånd mot alla förbittringar i statsskicket ledde slutligen, 1 förening, med intrycket af Julirevolutionen til den folkrörelse i Dresden, som nödgade konusg Anton, att upptaga nuvarande kozungen till medregent, och att afskeda: den förhatade gunstlinger. Denne hade fläckat sittrykte genom gynnandet af sina egna intressen, såsom enskild person, på bekostnad afrstatens: Azare atbetydiiga jernbruk, tog ministeros jern städse företrädet för alla andras, vid leveranser och beställningar för kronans räkning. — Stofiet ber nyss kallnat af en annan favorit, den beryktade kebinet!sministern von fchele i Hannover. Huru ban medverkat till grundlagens ötverändakastande och de mångfaldga förföljelser, som der i landet drebbat dem, hvilka försvarat rättstillståadet, är änvu I friskt minne. Hans namn går til e terverlden, af. Nemesi3: oåterkallebigen lastkedjadt vid kovung Ernsts. På ännu närmare håll balva vi, i Deproark, ett exempel på förderfligheten af favoritiv flytsndet. Konung Fredrik Vi var si flere hänseenden en ganska aktningsvärd furste, och under en tid af sin regering äfven populär; men baps gunstlings, general von Bälows mflytsnde på riksstyrelsen, under den sednare perioden af denne konungslefnad, det slöseri med statsmedlen, i pensioner, läner och gratialer; hvartill detta tedde; fjörde att konung Fredrik nedsteg i sin trit, mindre saknad än han annars utan tvifvel skulle hafva varit. Överallt, der vi sett favoritstyreise i våra dagar, hafva vi således funnit, stt. den hvarken;båtat regent eller folk. Öfver demförrehar den nedkallat missnöje.oceh-förshonom förkolvat mationens tillgifvenbet;för det-sednare verit en källa till oryekliga förhållanden af flöre slag, ingrepp i rättstillståndet, oreda och godtycke i förvaliningen. Månne greive Brahe, ensam biand konungagunstlingar i närvarande tidehvarf, utgjort ett undantag från detta tförbållande? Vitro detsej; och gå nu att framlägga skälen för denna tanka. Hvad som förde grefve. Brahe på gunstlingsplatsen hos Carl Johan var hans börd, icke några utmärkande egenskaper för statsvärf eller några talanger. Dat är ganska möjligt och äfven tro) Blaod de flera sätt, kopuvgagunstlingar i alla tider begagcat för att trygga och bibehålla sitt välde öfver svaga monarker, omtalar: historien på 1790:talet, i Preussen, ett: på: en våvg bedröfligt och löjligt. Grefve Jacob dela Gardie berättar i de utdrag ur hans aznteckningar under en resa i Tyskland 4795, som stå intagna i 49 delen af De la Gardiska arkivet, om konung Fredrik Wilhelm II följande, som han sjelf hört vid denne monarks hof, medan han äanvu lefde. pDeanne upplyste furste förklaras ha genom magnetismen varit till den grad förvirrad, att han ansåg sig stusdom osynlig; och favoriterne Bischoffswerder och ministero Wöllner färde bofbetjenterne att ota AAA NE a dr se PF Rs hd Ks