alibi. Allmänna åklagaren anser. att man genast kan låta kalla vittnena; imedlertid slutas med att antaga hvad försvararne föreslegit, med förbebåll att detta icke måtte bli ett medel att eludera rättvisan. Bletry. Jag vill icke eludera nå,on. Jag fruktar ingen annan än Gud, ty jg är oskyldis. Redan från första ögonblicket sade jag, att allt var gruadadt på felaktigheter i denna affär. Det är icke jig som begått brottet. Domstolen afträder på en halftinma; vid dess återkomst afkunnas följande beslut: Alldenstuad det är en möjlighet att, ännu innan. den presumerade tidea för sessionens upphäraode, låta inkalla till assisdomstolen de vittnen som behöfva höras, för att ådaralägga det af Bletry åberopade alibi; Uppskjuter domstoen denna frågas a görande till sessionens sut. Presidenten frågar Betry hvilka vittnen han vill låta höra, och B try säger, att han vill uppgifva namn på 450 arbetare, com böra inkallas. Hr Baillet. Man har blifvit underrättad om elt faktum, som man för försvaret önskar bevisa genom vittnen; dessa viltren bo i Colmar. Presidenten. Fvad är det för ett fektum? Hr Baillet. Det är ett medikolegalt faktum, rörande blodfläckarne. Presidenten. Vi skola först höra de herrar kemister, som vi i tår tillkallat. Man uppiäser dessas berättelse, hveraf inhemtas att da anstillt undersökningar på fyra serskilda föremål: yxan, ett stycke panelning, ryggstycket af soffan och tro bräder. Operationen har icke medfört några sikra resutater för de trenne sednare effekterna, osh ett nekande resultat i alr stende på IX. Presidenten till fredsdomaren i Mulhauser, Pa bvilket ställe lät ni borttaga bråderna? Sv. Uader soffan. Fr. Hade da bängt tillsammans mel de förw borttagna tiljorna?