Aftonbladet – 10 oktober 1844, sida 2

feromener, hvilla k:sta en så vidrig och :kätande dager öfver hopens tillstånd. Jag slutar med några ord öfver Preussens sträfvanden att blifva en sjömakt. Vår lila korvett; A mazonen, återkommer just nu från sitt första ströftåg i Medelhafvet, der man med förvåning har för första gången sett Prewssens örlogeflagga svaja. Byggandet af krigsskepp — af pen tysk flottav — lider numera ej något tvifvel; annars skulle Amazonen vara ett lekverk, som rätltvisligen kunde anses för en löjlighet. Men tankan på en tysk flotta har eldat alla fosterländska sinner. Vi besitta alla vilkor för att blifva en sjömakt; Tyckland ecer inemot åtta tusen handelsfartyg och öfver hundratusen matroser, hvilka kunna råknas bland de bästa i verlden. Man framkastar nu några dristiga betraktelser: i Berlin skall en domkyrka byggas, som kommer att kor g:a tio millioner Thaler; för dessa tio millioner kuade P.eussen bygga en flotta om 50 liaieskepp och Jika många fregatter, och den gamla Weicoselmynningen ända till Danzig kan utan svårighet omdanvas tli en krigshamn af första rangen. Men om Preussen uppträdde såsom sjömakt i Östersjön: hvad vore följden? ... Denna fråga är äfvea för Sverige af stort interesse och blir betydelseul! för framtiden, vid en blick på Ryssland 4 ena sidan och å den andra på ett skandinaviskt förbund, som finner sina naturliga allierade hos sina stamförvandter Tyskarne. Aila Tystars blickar äro ör närvarande ristade på det sistoämnda och på en tysk flotta, med en — man ken i sanviag siga det — alltjemnt vexande hänförelse; mn hoppas deraf en ny utveckling för Tyskland, till ärz, makt och enighet, och som skall upplyfta oss till vår forntida betyde!se ibland Eu:opas nationer. STOCKHOLM dena 10 Okt. Dz2 utländska posterna ankommo i dag sednare än vanligt, så att vi tills i morgon nödgas uppskjuta ett utförligare meddelande ur deras inpeål. Usderrättetserae från Paris äro af den 530 mber, och från Hamburg af den 4 dennes. Eagelsk post har uteblifvit. FRANKRIKE. Den stora revy, som den 29 September ezde rum i Paris, skedde, så att siga, för slutna dörrer. Tuileri-trädgården var besatt af municipalgardet, och foket fick ej gå dit in; likaså var karusell-bryggan och pont-roya!. Klockan 42 inträifade hofvet i Tuilerierna; klockan hall 4 steg konuagen till häst, red hastigt genom lederna, och degaf. sig till den paviljong, der dekorationerna skulle utdeas. Han åtföljdes af hertigarne af Nemours, Moctpensier, Koburg, Dalmatien m. fl. Sedan marcherade trupperne för att lemna de vid Isiy tagna fanorna till invaligkyrkar. Erfter revyen fick folket inträde i Tuilerie-trädgården, för att beskåda det stora marockanska kejsa tältet. Drottningen och prinsessorna åskådade revyen rån palatsets fönster. Krigsångfartyget P3aramond, som ankom den 26 till Marsei ile, medför underrättelse, att under det marskelk Buzeaud den 22 höll en revy, till hvilken han inbjudit huvudmännen för de nu underkastade stammarna, dessa hade begagnat sig af scbeikernes fråavaro till att öfverfalla lägret vid Delly, och argripa trupperna, sedan de plundrat och mördat innevånarne derstädes. Genast hade två ångfartyg blifvit affände till Bugia, för att tukta de upproriske, och sedan afsändes äfven artilleri till denna ort. z Prinsen af Jomnville har rest direkte till Eu, emedan hans gemåls helsa efter barnsängen vållat oro. Suffren och ångfartyget Montczum:, hade kommit till Tou!on, utan prinsen, så att högtidtigheterna blefvo inställda. SPANIEN. Uaderrättelserna från detta land äro nu åter så motsägande, att man har svårt urskilja sanningen. I de engelska bladen berättas. om uppror flerestädes i landet, men säges, att röfvarebands kringstrykande torde vålla att ryktena derom öfverdrifvas, och att spanska regeringen endast är bekymrad för Navarra och Catalonien. De franska. bladen åter påstå, att det är ifrån England, som alla uppäggningarnpa till uppror i Spanien härflyta, och att agenter derifrån äro verksamma. En sammånsvärjning i Barcellon2 skall vara upptäckt och personer häktade, men iogen vidare beskrifning deröiver står att fiona. Baron de Meer skall bafva begärt sitt entledigande från militärbefälet i Catalonien, och man tror att han förklarat sg icke kunna ansvara för proviasens lugv. Armera begär att få lemna marin-förvaltningen och man tror att Rosa de O:ano skall efterträda bdonom. Franska sändebudet, grefve B esson, har gifvit an stor (Ce för Martinez de la Rosa, och man tror alt med dennes inträde i ministörea signal till en stor reaktion är gifven. Amiral Owen har på Albion,, å Gibraltars redd, gifvit en stor fest, i anledning af freden melmA NR röt AS AA I FS