EN BROTTMÅLSHISTORIA ). Sessionen den 4 September. Josef Zemp, tullvaktmästare i Mulhausen, har bemärkt, att fruntimret med guldkedjan hade två stora framskjutande tänder. Detta utmärkande kännetecken återfianes ännu på den mördades hufvud. Detta förevisas honom, men han kunde icke känna igen det, emedan det är för mycket vanställdt, men fann likväl någon bkhet. Catherine Schwartz, hustru åt Aloise Stengele timmerman i Mulbausen, Lördagen den 3 Jun 4843 mellan kl. 6—7 på aftonen, då jag befsnr mig i min trädgård utanför Mulhausen, såg jag ett fruntimmer gå ut gesom bakporten på vår gran: ne Bietrys hus och gå in i den lilla trädgården Hon gick med tvekan såsom en person, som äl obekant med lokalen. Tullvaktmästare Erharh, so tillkom, sade då: Se der ett välbehållet fruntimmer i Betrys hus och ändå. säger ri alltid, at detta hus är besökt af stackare!s Jag svarad honom då, att det troligen var B trys syster Detta fruntimmer var klädt i en blå klädning oc en hatt röd eller hvit, men bestämdt af ljus färg Den anklagade Francoise Lallemand. Jag på minner mig nu fullkomligt, att en fru Simon Mulhausen denna afton äfven besökte oss och gic in i den lilla trädgården. : Hon var verkligen kläd lika som det fruntimmer. vittnet sett. Presidenten. Fru Simon skall kallas. Eveg-Salemå Rothan, hustru åt litografen Gaspar Mnringer i Mulbausen: Söndagseftermiddagen de A Juni 1843 begaf jag mig i sällskbp med mi man till hr Btry, för att uppgöra en räknin Under det vi voro der, kallade BEtry åtminstor fem eller sex gåvger på Fratcoise Lallemand, ut: att hon kom. Vi funno henne slutligen i köke ledsen och med hufvudet hvilande i handel Bletry var likaledes vid misshumör denna da ) 8e A. B. 24 230, 231 och 232.