som åsyftade statskassans bästa, men han förkastade herr Mac Duffies sätt att tillämpa den, särdeles hvad angick det besynnerliga förfarandet, att vilja lägga minsta tull på varor, som åstadkommos inom landet och bkögsta på sådana, som ej utgjorde föremål för inhemsk industri. I stället att göra skilnad i afgif. ter till förmån för de fattiga, trodde herr Evåns det vara bättra att lagstita så, att man ej finge några fattiga: och det kuade ske derigenom, att man be, redde sysselsättning för folket, samt uppmuntrade och beskyddade dess industri. Blotta befrielsen ifrån en skattebörda vore en allmosa gilfven utan urskillning. Amerikanska folket beböfde icke allmosor; det behöfde en lagstiftning, lämpad efter dess vanor af arbetsamhet och oberoende. Menniskor äro i allmänhet al!tför benögne till öfverdåd och öfverflöd; gif dem blott utvägar att köpa varor, som inbringa tullinkomst, och de skola säkert köpa dem. Herr Evans bestred herr Mac Duffies påstående om utländska handeles förfall. Införselns och utlluppbör.dens tillvext bevisade motsatsen. Efter hans mening vore likväl utländska handeln, ehuru visserligen i sin mån gagnelig, obetydlig i jemförelse med inrikes handeln. Han uppskattade denna till 4000 millioner dallars; den utländska till föga mer än 40 millioner. Han ansåg det vara af mycket större vigt att skydda och föröka denna stora iaorikes handel, ledande till styrka i vässkapsbanden emellan de särskilda staterna, än att rikta hela uopmärksamheten på handelsoch vänskapsförhållanden med främmande länder. Hvad vidare beträffade herr Mac Duffies sats, att 4842 års tariff, med sina höga afgifter, genom införselns minskning, i samma mån minskat afsättningen utomlands af våra förnämsta exportartiklar; så trodde herr Evans, att detta motsades af erfarenheten, på sätt följande jemförelsa ådagalade: Medelvärde af införMedelTidpunkter. da varor hvarje år, procent af dollars. tull. år 1891—18924 66.000.000. 34, 4825—1828 75.000.0600. 38. 4829—1232 74 530;060: 41. 41833—4841 71-:000.000, 31. 4842. 69:500 000: 23. Han medgaf, att värdet af importen år 1843 nedföll till 48,750,000 dollars; men detta härrörde, icke af samma års tariff, utan af.den allmänna förlägenheten, hvilket häst syntes deraf, att äfven importen af varor minskades med 34 procent, Han betraktade såsom en obevisad teori herr Mac Duf6as anförande, att tullafgifter icke allenast höja införda varans pris, utan ock fördyra i samma förhå!lande likartade varor, som inom landet tillverkas. Han vädjade till erfarenheten om icke alla hittills utkomna tulltaxor hade i allmänbet förorsakat lägre pris. Han förklarade detta sålunda. Pris berodde äf tillgång och efterfrågan: om tillgången var mindre än efterfrågan, så kunde innehafvarne af en vara höja dess pris och få större vinst; om förhbållandet var tvertom, så blefve innehafvarne angelägna att sälja, med uppoffring till en del af deras vinst. till lägre pris. När fråga uppstod om högre tull å någon vara, så gjorde importhandlarre genast större införskrifningar än, vanligt, för att få tillgodonpjuta den lågre tullen; och när den högre afgiften var beslutad, ökade inbemska fabrikanter, i tanke att få hela rearknaden för sig sjellva. sina tillverkningar, och på detta sätt uppkom ett öfverflöd å varor, hvilket verkade till prisernas fali. Sedermera, under förtröstan på erhållet skydd, lades flera Kapitaler uti fabriker, och den inhemska täflan nedbragte priserna till den Jägsta ståndpunkt, som vore förenlig med skälig vinst, beredande i lärgden större stadga i varumarknaden, än då den halt och hållet berodde a! importhandlares nycker. Såsom exempel huru ep tullförhöjniog på samma gång riktade skattkommaren och sänkte pris, anförde hörr Evans: fayans. Ean vriskurant för denna artikel uppgjordes i Liverpool år 4844 och har sedan förblifvit oförändrad, ehuru ti!lverkningskostoaden betydligen minskats i följd af förbättrade arbetsmetoder, men skilnaden reglerades genom diskont vid försä!jningen emot hvad priskuranten innehöll. År 4842 var denna diskont 45 prorent, så att, då en amerikansk handlande köpte för 400 dollars efter priskuranten, han i sjelfva verket betalte endast 355, som, med 20 procent tull, bragte kostnaden till 66 dollars; men efter 1842 års tariff har diskonten i Liverpool blifvit satt till 50 procent, i föjd hvaraf samma handlande, som nu köpte för. 400 dollars efter priskuranten, hade att betala endast 30, som med 30 procent tull gjorde en kostnad af 65 dollars eller 4 dollar mindre än förut, ehuru 4 dol!ars mera hade influtit i skattkammaren (Forts. följer.) LÄkg STOCKHOLM den 8 Okt. — Den fåte med bal par och supg, som Han: Moj:t Konuogen i går afton gaf på rikssalen, val högst lysande. Corps diplomatique, samtliga leda möter af Rikets Ständer, hofvet och statens dign tärer, civile och railitäre embetsmän ifrån all verk och korpser, borgerskapets femtio äldste oc ett betydligt antal af öfriga borgerskapet voro di vasa dammar AnRh cam lingai