Aftonbladet – 7 oktober 1844, sida 3

Totande, så skulle visserligen äfven mycket annat ondt, som ru har ett hemligt eller uppenbart samband med fylleriet, lättare kunna utrotas och: en större lycka och välmåga spridas öfver Sveriges ipnevåvare. Gud, från hvilken allena det goda kommer, lede allt till det bästa.n LIT BLANDADE AVNEN: åa ES — Raåzzus. Times, meddelar, tid efter annan, korrespondens-artiklar från Algirien, som äro hållna i en emot Fransmännens vapenobragder till lands lika fiendtlig ton, som de beryktade brefven från Wampir, angående deras bragder till sjös. I en sådan skrifvelse från Oran, införd i Times den 43 September, omtalas de rysligheter, som de så kallade Razzias medföra, hvilket ord egentligen på Arsbiska heter Ghazeab och icke betyder coup de main, såsom Fransmännen plåga öfversätta det, utan plundring, mord, förstöring. I Norra Afrika., säger brefskrifvaren, medför vanligen den ena Ghazean eller Razzian, alltid en ny; avtingen företager Abd-el-Kader den först och Fransmännen sedan, eller tvertom. Fransmännen plundra, mörda, förstöra, emedan de fattige Arab-stammarne icke äro nog starka att motstå Abdel-Kader; denne faller öfver dem och tager från dem det lilla, som Fransmännen qvarlemnat, emedan de icke varit nog starka att slå dessa hans fiender tillbaka. Dessa olyckor äro ådragna de olyckliga öknens barn, genom ranska civilisationens planer och bjernspöken, och för detta pris gynnar Europa Frarsmännens säkerhet i Afrika. Alldeles såsom Britterne i gamla tiden blefvo drifna af Picterna ut på hafvet, och sedan af hafvet åter på Picterna, blifva desse stackars Araber drifna från förstöring till förstöring, af den oöfvervipnelige Emirens vrede, i de förhärjande Fransmännens eld och svärd. Den största förtrytelsex af dessa vandrande stammar, som icke äga tak öfver hufvudena, är nu att de utvandra ifrån den civiliserade Rezzia-barbarismens område. I andra länder låter man politiska fiender fly för förtryckarne: Polackarne, Italienarne utvandra och söka sig en fristad, och den jagade Spaniorenp fianer lugn på neutral jord; men denna allmänna utvandringsrättighet är förvägrad Algiriens Araber; de förföljas såsom skogarnes villebråd: fasttagna, plundras de och mördas, och de gråtande qvinrorna, vid sina slagtade makars lik, lära sina arma faderlösa barn att förbanna deras fäders mördare. Men moder och barn blifva sedan de ifrån sin tro affällige, Spahis eller Makzenrs rof ech sluta sina dagar i elände, slafveri och förnedring. — Times, anmärker i anledning bäraf, att i E-glend, der sällskeper bildas för allt ting anti ett och anti annat, borde man stifta en anti-rszzia eller antighazesh förening. för att lösa de stocksrs Araberne från plundring och mord; och att icgerting kunde vara lämpligåre än att den fö:sta stora sammankomsten båles, då konung Ludvig Filip ru kommer att besöka Windsors slott. Det vore alldales icke någon sämre artigbet, än den man visade tyska kejsaren, då man under hans närvaro samlade underskrifter til! balen för Polackarne. Den öfriga europeiska pressen har allmänt ifrat mot dessa grymheter, men i Frankrike, ett land af 35 millioner invånare, har ingen röst offentligen höjts emot ett sådant barberiskt förfarande, som icke låter försvara sig med utropet, att Arabernas hämndlust icke på annat sätt kan dämpas. emedan, då man erkänner, att man ej förmår försona sig med det sköna landets öde, måste då blifva att helt -och hållet förvandlas i en ödemark. — BIDRAG TILL SPELPASSIONENS HISTORIA VID DE TYSKA BADEN. Under denna titelinnebåller Kölnische Zeitung) för den 24 sistlidne September fö!jende upp rörande berättelse: I annocsspaten ef er tidning läste jag om Homburgsvattnets utmärktbet och kom derigevom på der tanken att om denna stöna badort lemna er en berättelse, hvilken ni efter behag kan meddela er läsande allmänhet. Från Frankfurt am Main reste j:g på halfacnan timma till Homburg. Ankommen öfverreaskades j:g af den sköna trakten och de storartade arläggviogarne, till hvika ingen tysk badort kan visa maken. Värdshusen höra till de första i verlden och höfligheten bjuder att gerna betala dem med mycket penningar. Samlicgssalen och omgifningen är ett tmästerstycka af den finaste smak, alltiog är skört, storartadt, ikt till högsta slöseri. Sinnena stämmas till upprymdhet gesom den största lyx och den sjuke känver sig uppmuntrad och förbättrad i Jenna paredisiska verld. För att gifva bonom sal!t hvad storbet och snille kan uppfinpa till menniskans väl, eller åtmin stone för till(redställendet af hennes önskningar, ligga på bordet i samlirgssalen bopar af guld och silver och en herre med franska hederslegionens band är tillika med sioa medbjelpere sysselsatt, att utdela penBingarne blerd de omkringstående; men bland de kringstående fionss en hep enfaldisa, som alltjemt förstora hede:siegionsriddarers guld och silfverhögar: under det de boppas göra honom fattig, tager bar ifrån dem deras börsar och öfverlemnar dem sjofva åt förtviflan öfver deras brutala dumhet, emedan de icke hafva märkt att bela speanstalten är en fin spekulatisn på den menskliga dumbeten. Jag lemnade denna gal, der msn beröfveade da enfaldiga menniskorna deres egendom, lycka och sällhef, för att njuta af de sköra anlöggnirgerne och utsigten från berget; slutligen såg jig, i en ensam trakt af da vidsträckta och smakfulla promensderna, en al yra små barn åtföjd dam, som grät häftigt. Jag gick till benne och tog en af de små barnen vid handen: hvarföre gråter din mamma? — Pesppa har förlorat allt, vi måste dö af hunger. Modren sade ru: Js, så är det, vi hade en god förmögenhet och lefde lyckliga; allt är borta, till cch med våra möbler äro sålda, jag vet icke buru jag i morgon skall finna bröd för mina barn. Mia man har gått bort i förtviflan, jag har icke sett honom på fyra dsgar, sannolikt her han tagit lifvet af sig. Hon omtalede för mig ru en mängd af de förskräckligaste historier. Frankrike, hvarifrån icke alltid mjölk och honing flyta till oss, befriada oss från den skändliga tributen till Barbareskerne, och det dygdiga, fromma Frankrike upphäfde h:zardspelet och befriade sitt land frår denna pest, (Införes mot betalning.) Med anledning af der märkvärdiga upptäckten Er på Industri-expositionen. UVndertecknade sam ancatt mec hära fill ovar HRK