readatorer och hälftenbrukare, com legt jorden eller bergsbiuxet af rätter ogare, ken enses gifren; men tvetydigt är om valätt äNen tilkommer så kallad subarrendator och busu lårgt nedåt sådan valrätt må sträckas. Hvärföre skola dessutom ej andra arrendetorer. än de som Il gt jord eller bergsb uk, få rösta eter lits ämmiga grunder, t. ex. arrendatorer 8? mjölqvarrar, sågverk, lexGsken, glarb uk, pappersbruk, m. fl.? Betriffande åter den, som besitter jord eller lägerhet å stads eller köpicgs område, så, oberäknedt några städers och köpingars sjelfegarde jord, i anseende till hvilken legliga innehafvaren her iullt eganderätt, uppstår i övrigt fråga: huru skallstäders och köpingars donation:jard betraktas i nurarendeionehafvarens hand? Donationsjorden är kronojord, anslsgen af framarne regenter för kommunernss gemersamma tarf; och ehu:u på många ställen, genom förlydniog af 4810 ärs riksdsgsbeslut, fastcbref blifvit äå delar afdorationsjorden utfärdsde, pb. utan krovans begivarde, är och fösblifver städers och köpingars donationsjord i allmär. bet, evärdeligen 8f krononstur. Bör ru den epstilde innebafvaren åtnjuta valrätt och på hvad sätt? Han är icke egare och ej heller k:onoåbo, utan innehar i sjel va verket sia jordlott under förpatktning af staden om än med ständig besittvingsrätt; och fsstän det, då, enligt 2 8 4 mom., Stad ej må rösta för gemecsam egsardom, vore billigt att han (innehavarer) ehölle rösträtt i likhet med kronobemmansibo inser jeg ej kuu detta ken ske, när grundlag skall efter ordalydelsen tydas. Än msra: under det 2 mom. af 4 tillö säkrar valrätt åt den, som för lifstid eller mincst för 5 år legt jord af 4.000 Rdr värde och derutöfver å landet, fö:bigås der med siilatigande vederliken i stad och köping, byvadan stadgandet om rösträtt för jo:d eller jordlägenhet å stads eller köpings område är mästan helt och hållet ilusoriskt. Exdast moögistratsperson clier annan fjönsteman, som har sig del af donatioorjordrå på lön anslsgen, kan möjligtvis få derför uöfra var räit, 3:djo mom.: D-n al:ör höga valceasus, remligen uppskattad behållen årlig inkom:t af minst 200 Rdr Bto, hvilken här blifvit före-krifven, skulle beröfva ganska många handtve:kare i rikets mindre städer, och nästan allmäst både handtverkare och handlande i de minsta städerna, den rösträttighet de så om borgare af ålder ägt vid riksdsgsmannaval, ehuru den för en blivande representatiovsförändsing förutsatte grundsatsen var, att ingens förut egende valrät skule förloras, — en grundsats, som ock blifvit sa nvetsgranat, ja, ända till ytterlighet iasttegen för bönder och mindre jordbrukåre på landet. 4:48 mom.: De orsaker, som föranlitt vederbörande ait, i strid med dena wi 4 :s ingress uttalade principen om valrätt för Svensk man, fom bekänner sig till kristna läran, söka ut:stänga fråa sådan medvorgerlig rättighet ianehafvaren af förtrocndsembeten, torde ej behöva särskildt angivas såsom af bar och en förut kände, eller lätt gissade: vid upplyst och tördomsfri pröning af förslaget lära de, i alla fall, ej kunna godkännas. Dessutom, hvartill tjenar väl stadgandet härom, när slike embetsmin skulle äga utöfva rösträtt för jord, bergsbruk eller anvan lägenhet på landet, och för hus, tomt eler jord i stad eler köpiog, äfvensom för idkande afannat lofligt yrke. Detta stargande är således endast en onyttig siöresten löst hvi:ande på en i Europas konstitutisnelia monsrkier mycket omtvistad, men ingenstädes antagen politisk dostrin, öte mom.: Någon afsigt att från rtiksförsamingen afligsna mäa med insigt och erfarenbet i fåderneslandets toa angeligenheter, framlyser här i orden: af. den i 4 mom. nämnde egenskap, hvilka ord uppanbart häntyda på förra inochafvare af förtroendeembeten. Ea ifrån embetet fiivilligt afgången eller eljest förafskedad sådan embetsman kan cch bör dock anses vara lika oserocade a? regerirgens inflytande, som hverje annan medborgare; ty från lagligen förvärfvad pensiorsrätt, eller rätt att bibehila hea lönen, eller viss del deraf, kan förut varande fö:troehdeembetsmän lika litet godtyckligt skijas, som bvarj2 annan askedad embetseller tj-nsteman. Härtill erfordras ovilkorligen ransakring och dam. S 2, 4 mom.: Om icke förpantningsinnchavare, undantagsbjon och backstugusittare, med flera dylika på landet, varo genom 4 :3 4 mom. inskränkande ordalydelse förhindrade att utöfva valrätt, hviket dock kan bero af sköj.ktig tolkning i olika orter, skulle jag anse sladgandet angåendo rös beräkrieg för ucder 100 och ända ned till 40 Rdrs egendomsvärde ganska vådligt. Det är i hvarja fall oförsigtigt och står i uppesbar strid med andra, valrätten begränsande, föreskrifter, samt torde så småsingom, om ej genest, lägga öfvervigten vid valen i den obesutne och ringare menigbetens häader, både i städerna och få landet. Imnedlertid är rösträtten för ägare ell r ianehafvare af stora och större jordoch bruksegendomar aldeles icke i förslaget afröjd med rättvisa och rödig varsamhet, utan är tvärtom tariff n för röstbe:äkcing å lan