Aftonbladet – 28 september 1844, sida 1

TN Hj RIESDAGEN. APELNS DISKUSSION I REPRESENTATIÖNSJE 18 (Förts: från Tihorstlagsbl.) H: DAEMAN: W.F.: Det förundrir mig visserlipenricke ati Ridderskeapet och Adeln med en viss otålighet afbidar sluter er denna Jångsamma och .syid-. ly tiga diskussiov, deri Ståndet fått höra för sig återupprepas så måega af de talesätt och fraser, som nu under flora månaders tid dagligen cch stundligen afhindlats, så väl i tidningar och tidskrifter, som i nästan hvarja enskildt samqvåm. Jag skall derför icke länge taga Ridderskapet och Adens tålamod i anspråk; men jag anser min pligt fordra, att lemna en kort redogörelse för de skä!, hvilka bestämma mig att rösta för det hvilande representationsförslagets antagande Man har här talat så mycket om de olägenheter, hvilka antagandet af berörda försiag skulle medföra, att det väl må tillåtas mig att, å andra sidan, fästa uppmärksamheten uppå de fördelar, som man deraf tör hafva att-vänta. Den första stora fördelen, som vunnes, vore den, att ett sannt konstitulionelt statsskick derigenom blefve möjligt; ty, på det sätt represontationen nu är sammansatt, anser jag verkligen aetta vera omöjligt. Hela vår sednare historia visar nemligen.; att representationen varit en lekbol!l i styre!sens hand och m?d blindt royalistiskt devouemang för henno offrat sin sjelfständighet och landets intressen, cller ock har ett misstroende, en strid och splittring inträdt, hvilka -medfört föga mindre skadliga verkningar. I istetdera fallet har det konstitutionella styre sesättets princip kunnat förverkligas; och äfven vid denna riksdag, då eljest mycket är förändradt i afseende på styrelsens förhållanden till representationen, innebar Hans Moj:ts regering, i följd af ståndssplitet, en position, som för henne lemnar föga, om någon förhoppning att tillfredsställa någotdera partierna, d. v. s. att, under medverkan och med stöd af nuvsrande representation, kunna genomföra någon vigtigare reform, eller att i styrelsen uträtta något positlift gagrcande. Den andra förmånen af den föreslagna representations reformen. blefve den, att landet, genom: allmänpa elle; gemensamma val, i stället för ståndsval, erhölle en representation; somuttryckte nationens allmänna och gemensamma -vilja,och sammanträdde för ett göra denna Vilja gällande, i stället för att de serskilde Stånden. nu oftast haft till ögnamärke att skydda och.törkofra sina enskilda, tör det allmänna otast förderfliga stånds-, skråoch privilegie-intressen, Genom ståndsskillnadernas försvinnande och gemensamhet i politiska rättigheter skulle äfven otvifvelaktigt de gemersamma medborgareklasserna närmare ära känna och akta hvarandra; de skulle ömsesidigt bilda hvarandra och intressera sig för hvarandras lyeka, samt en-enighet, en common spirit derigenom uppstå, hvilken för närvarande, snart sagdt helt och höllet, saknad. Den tredje fördelen af raformens antazande är visserligen a? mindre politisk och rmoralisk vigt; men förtjensr likväl, efter mitt förmenoande, vida mer aseend-, än många af de :anmärknirgar, som här blifvit mot förslaget framställda. Denna fördel är en förenkliog i betydlig mån af vårt nuvarande tunga och invecklade rtiksdägs-machineri. När man rätt besinnar värdet af dessa fördelar, synnerligast de tvänne förutnämnde, tror jag att de betänkligheter, som skulle kunna emot förslaget uppkastas och dem äfven till en del jag medgifver vara grundade — äro relatit af så ringa vigt, att vi icke derföre böra het och hället förkasta den ifrågavarande reformen. Åtminstono har jag icke mäktat finna de så mycket omtalda bristfälligheterna af svårereart; än att jag föreställer mig att, om delta förslag nu al den ena statgmakten ahtogs, desamma genom ett från den andra ttatsmakten ännu vid denna riksdag utgåvgot kontraförslag skule kusna till ömsesidig belåtenhet afbjelpas. Intet menskligt verk är rullkomligt; och då i vårt land det för stiftande af flag erfordras begge ståtsmakternas pröfoiog och SÅ så kan jag ej dela deras skrupler, hvilka anse