RAAFOSTLY VAS BRASSAR AAC VMA MVMÖMISMS EFARTS FP Iskullen, för att hemta foder, då han, förut frisk och Isund, genom slag tillsatte lifvet. (Dagbl.) BLANDADE ÄMNEN. BREF FRÅN SVENSKA EMIGRANTER I AMERIKA. Detta bref, infördt i Mariestads Weckohblad, är Iskrifvet af bröderne Lars och Anders Wåhlea, Ihvilka från Mariestad, der de voro bosatte såsom Ismeder, utflyttat år 4843 till Amerika. Min käraste broder Olof! Jag förmodar att du har bekommit mitt bref, som jag skref från Milwauki förliden höst, jag är säker att du har funderat hvad som har stått på, efter jag dröjt så länge med att Iskrifva, Största orsaken är den att jag först ville se hurudan vår utkomst skulle blifva på det ställe, vi nedsatt oss, dessutom har jag varit mycket upptagen med göromål; det första var att bygga boningshus och sedan smedja, och derefter att kola. I början var det lite smedsarbete, så att vi nätt och jemt derpå kunde lefva, och under tiden nedhöggo vi och röjde på vårt land för vårutsäde, men nu, sedan vi blifvit kända beh det för goda arbetare och något hemma i språket, så her arbetsförtjenst tilltagit mer ock mer. Anders arbetade först i Milwauki två månader, för att derigenom stärka vår kassa; han erhöll 2 dollars eller 8 Rdr i veckan och fritt vivre. Det är liten vecklön här, men som okunnig i språket, kunde han icke få mera. Han vann dock sjelf mycket dermed att han fick en god underbyggnad i språket, så att han talar nu temligen godt Engelska. I April uppförde vi en smedja, ungefär !, mil från vår bostad, vid en ström, der en såg uppbygdes förlidet år, och nu hålles på med full fart att bygga varn, till hvilken vi komma att göra allt smedarbetet; dessutom är det ett mera lifligt ställe, än der vi hafva vår farm eller land, och jag är säker att om ett eller ett par år, är här en betydlig rörelse. Vi hafva 88 akres land, på hvilket vi satt vårutsäde öfver 2 aker, nemligen potatis, mais och andra grönsaker, vi hafva nu börjat att plöja för hveteutsädet till hösten. Det är roligt att här äfven sysselsätta sig litet med jordbruket, emedan här växer nästan allt hvad man önskar, utan gödsel. När vi nu hafva en god plats för handtverket och en liten egendom der bredvid, den vi så småningom uppodla för de penningar, vi med handtverket förtjena, så anser jag att vi hafva dem i bästa förvar. För hvarje år stiger jorden i högre värde, der det är befolkadt, och vinsten är gifven, i händelse man vill sälja. Vår farm är belägen mellan tvenne sjöar, den ena ungefär !, svensk mil lång ech !V, bred, och den andra något mindre. Dessa sjöar äro ofantligt fiskrika på många sorter, som dels äro, dels icke äro kända i Sverge. I Mars månad bygde vi oss båt, vinterqvällarne bundo vi oss ryssjor och nät, så att vi redan i Mars månad fångade gädda och ett slags fisk, som heter Blackbars, i växten som den svenska aborren, men mycket större, han väger vanligen från två till fem marker, och är en förträffligt god fisk. Under sommaren fångas han på mete och drag. Jag gjorde mig till en början ett gäddedrag, sådant som begagnas i Sverge, med hvilket jag försökte blackbarsen, och på en half eftermiddag hankade jag upp omkring 50 marker vid första försöket. Snart kom detta i omlopp, att jag på drag fångade så mycket fisk, hvarföre jag genast fick beställning på flere stycken drag, å 3 Rdr st., och af desse kan på egen hand fabriceras tre om dagen. Som jag bestämdt tror, har ingen här i Wisconsin förr fiskat med ryssjor och nät. Vi fingo fisk till öfverflöd, både att sälja och torka; det hände, då köpare kom, att vi ingen färsk fisk ägde, men jag sade: dröj litet, jag går efter, och jag behöfde icke mer än att fara ut och plocka af nätet så mycket, som räckte till dens behof. Nu bry vi oss icke mera ! om fisket, än då vi behöfva för egen del, ty vi ärojt mycket mera upptagna med smide, sedan vi nu hafva verkstäder på två ställen. När vi hafva reelt arbete, å kan en af oss förtjena 2 å 3 dollars om dagen, men, det förstår sig, det är icke alla dagar; när man här arbetar en dag riktigt, har man råd att förtjena nindre en annan. Om ett halft eller högst helt år, lir här så mycket arbete, vi binna tillverka. Emisranter strömma in nästan hvarje dag, och hafva ind sen anvan väg här i närheten, för att komma längre y n åt vester, än att passera förbi öfver strömmen, der s i hafva vår ena verkstad. Det är nu omkring 4 ,s r, sedan den förste satte sig här ned och bygde såg, ch nu är häromkring mycket bebygdt och bebodt af lere sorters folk, som vi nästan dagligen hafva att!k öra med, neml. Engelsmän, Skottar, Irländare, Tyskar, venskar, Norrmän, Fransmän, Danskar, Amerikanare b ch Gud vet icke allt hvad för folk. Negrer finnas k rest i städerna. Indianerne bör jag väl icke hellerg, lömma att nämna. . De göra äfven sina visiter hos ss ibland: de komma och utbjuda bjortkött, lönnocker, vilda frukter m.m., som de merendels lemna g, utbyte för mjöl, potatis och tobak, äfven kan man II dem bortbyta grannlåter utan värde, såsom : ör-g. ingen, berlocker, ringar och armband, perlor och v. anat krimskrams, som lyser för ögat. Da äro fallna r grannlåt och vilja vara mycket, ja, rysligt utyrda med fjädrar i hufvudet på sig och sina hästar, m äfven äro tillstyrda med en bop grannlåt. Vissa A ammar af Indianerne måla sig i ansigtet med rödt s; sh svart. Den, som icke är van vid dessa mennior, skulle studsa tillbaka, om han komme i möte ed en liter trupp af dem, då de komma tågande Il häst med full rustning, men de äro icke alls farsa, isynnerhet här i Wisconsin har jag aldrig hört t de förorsakat hvarken folk eller kreatur den rinste skada, till och med på hela denna sidan af stern blifva de värre. Kuade man lära sig deras : råk, skulle man få intima vänner af dem, men det ho mycket svårt, emedan nästan hvarje stam bar oa språk och högst få kunna något engelska. bed (40) — ut — Konungea af Frankrike har af målaren Hoce Vernet beställt tre taflor, föreställande de trenne irkligaste händelserna i det nu pågående kriget bu ellan Frankrike och Marocko, nemligen Tangers i) mbardemang , intagandet af Mogador och slagtninn vid Isly. Den utmärkte målaren lärer ämna taga CA mfl aAas 8 oo os FE FER