(Införes på begäran.) Något om befordringssystemet inom regemente nas musikkorpser. Då missbruk böra rättas, hvarhelst de finnas, o vilkoret derför är deras uppdagande och beifrand anbålles det redaktionen af Aftonbladet behagade, g nom intagande i sin tidning af följande uppsats, gif offentlighet åt ett i många år öfverklagadt oskick v gardesoch vissa landtregementers musikkortpser. Dessa korpser utgöras af sina direktörer, hautboist och hermonister (elever). Anmärkningsvärdt är a dessa direktörer, med högst tå undantag, äro utläl ningar (tyskar), hvilket äfven till stor del är förhå landet med hautboisterne, synnerligast vid gardesr gementerna ). Nu är frågaa om detta är rätt ell oundvikligt, hvilket man tror sig härmed kunna bi strida. Då staten och officerskorpsen under flera års ti bekosta underhåll och musikundervisning åt harmc nisterne, så måtte väl ändamålet dermed vara att u bilda dem till skicklighet i yrket. Enär detta änd:; mål otvivelaktigt uppnås, och vilkoret för att blify hautboist, — i hvilken egenskap större aflöning oc befrielse från vissa träldomsservituter erhålles — jus måtta bestå i egandet af nämnde skicklighet, så ka man ej inse med hvad skäl ynglingar, som förvärfva sig denssmma, ändock nästan alltid utestängas der från. Hemliga driffjedern till detta missförhålland lärer vara de tyska direktörernas oöfvervinnelig tycke för sina landsmän, hvarföre de på allt sätt be möda sig att viona inträde åt dem, med utestängand ar landets egna barn, om än de förra ega mindr skicklighet än de sedaare. Då således någon vacanci ippstår bland hautboisterne, och fråga blifver on less återbesättande, göres ej mesta afseemde på hvem om vid försiggåanda prof viser sig vara mest kom petest. utan på nationalitet, då den tyska följaktliger mar företräde. Ofta kommer denna parodie på exa nen ej i fråga, utan en tysk införskrifves på god tro ich med fri resa på regementets bekostnad. Eter inkomsten hit befinne: sujetten understundom mindre luglig, men han tillåtes ändock inträda i tjansten, oct år sköta den så godt haa kan. En raindre orättvisa igger ej helier deri, att den svenska hautboisten får ida mindre lön än den tjska. Med ett ord, utläningen, antingen han eger skicklighet för sin sak eler ej, gynnas på allt sätt, på de inföddes bekostnad. Tängfaldiga exempel kunna mer äa tillräckligt bevisa anningen häraf. Huru en så påtaglig orät:visa kunat under en längre tid !å ega rum är anmärkniagsärdt, samt af ett högst menligt inflytande både i moaliskt och ekonomiskt hänseende på ynglingar, hvilka red uppoffeande af sin bästa tid cgaat sig åt den 1usikaliska banan, då de i följd af det anförda finna g stängda från den befordran och deraf följande bäte vilkor, som med rätta bör tillkomma förtjenst och uglighet, ehvar dena finnes. Utom att, vid besättande a? er musikdirektörs plats, utlänniogen, om än i sticklighet vida underlägsen medsözande sveoskar, föredrages, fianas tyskar. som, ehuru boende i Stockholm, innehafva ända till tre sådana vid serskilta landregementea; häröfver tyckas alla kommeatarier vara temligen öfverflödiga. RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. — Uadersökningen rörande stölden af städer13; brandstodsbolags kassakista har ei ägna ledt ill