Aftonbladet – 26 september 1844, sida 2

lan Sverige och resten af verlden draga upp er riktig kinesisk mur af höga 1tullafgifter, den de tyckas föreställa sig omöjlig att genombryta för en viss operation, hvarom det nästan ser ut som de värde ledamöterne kvapt hört talas. Opersationen kallas: lurendrejeri och bar befunnits uppkomma och florera öfverallt, der ö!verdrifvet böga ;mporttullar uppmuntra till smuggling. Den för staten påräknade högre intraden har, under sådana förhållanden, merendels befunnits stanna i lurendrejarens ficka. Hvarken denna betraktelse, eiler aila de andra, som böra vägleda statsmanrer vid reglerandet af en tulltavff, synas det rivgaste bry den värda moajoriteten inom Bevillningsutskotitets tullafdelning, bvilken sätter upp tullen på nästan hvarje artikel i tulltaxap, såsom det tyckes, enligt salig Cajsa Wargs princip: man tager efter behag MHurnvida detta probibitiva raseri fortplantar sig på Bevillningsutskottet i dess helhet, eller der kommer att något stäfjas, får man väl framdeles se. Mirkvärdigt är i syunethet, när detta nit äfven sträcker sig till uppdrifvandet af priset på de första nödvändighetsvaror. Man tyckes nästan anse, att konsumenten icke har någon rätt, och glömmer, emedan man vill låta den fattiga draga bördan af det ökade priset, att fördelarne, hvad landtmannen angår, egentligen erdast komma de rikare possessionaterna, som kunnz sälja i större qvantiteter, till godo, hvaremot landtmannen i allmänhet får i uibyte vidkännas en ökad kostnad för alla andra förnödenhetsartiklar. Biand dem, som gå på i den prohibitiva riktningen inom utskottet, lärer hr genzeraladjutanten af Dalström intaga ett utmärkt rum.