något bevis. Ea mängd sjukdomar öfverraska de eljest friska inbyggarne, som vanligen icke kunna läkas apnorlunda än genom ändring af bostad. Deröre uppmanar jag alla, som vilja bygga: byggen efter solen, på det den må uttorka edra hus! Unnea eder dock sol och ren luft i edra boningar! Man måste visserligen icke försvåra saken, utan söka att underlätta den; dock är redan mycket vunnet, om man vid byggande utgår från den principen: att arligga boningarne torrt och, så mycket som möj:igt, utsälta dem för sol och fvi luft, Och detta mål kan överallt uppnås. Belyser icke solen byggnaden framifrån, så belyses den deraf från annat håll, och dessa ställen fattar man i ögat. Man förlägge der sin boning, och om detta icke skulle gå an, öppne mana dock derifrån en luftväxling medelst en gång, som genomskär hela byggnaden. Man välje vid byggnader, som äro liksom inskjutna mellan andra, aldrig den plana jorden till sin boning, emedan denna alltid måste vara fuktig, utan den andra eller tredje våningen. Man akte sig isynnerhet att, vid byggande på lågländta trakter, till byggnadsmaterial välja sådana ämnen, hvilka lätt draga fuktighet till sig, såsom kalksten och gips. Ena korsverksbyggnad med väl uttorkade t-gelstenar är på sådana orter alldeles på sitt ställe. Men äfven i konstruktionen af byggnaden ligger ibland grunden till våra boningars fuktighet. Källare, hvalf och öfverhufvud sådana förvariogsrum, som äro beröfvade tillgång på frisk luft och icke blifvit täckta med torr sand, äfvensom grundens fyllnad med fin kärreiler trädgårdsjord, hvilken isynnerhet befordrar svampins bild:ing: allt detta gifver ämnen till fuktighet. Det är anmärkningsvärdt, hvilket skadligt inflytande fyllningsjorden yttrar på en byggnad. Den våta jorden uttorkar aldrig, fuktigheten meddelar sig åt grundmurarna, och processen till bildandet af murrötan är inledd. Äfven bruket, hvarmed grunden och källarmurarnpa äro uppförda, blir aldrig fast, om man deribland tillsatt gips. Man bör derföre endast begagna den torraste årstiden till sådana arbeten, använda torr sand eller grus till fyllnadsjord och låta platsen väl uttorka. Äfven materialet är ganska ofta orsaken, att många hus aldrig uttorka. Det ges stenarter, hvilkas stora frändskap till vatten förorsakar nästan en oupphörlig fuktighet, emot hvilken hvarje medel är fruktlöst. Dit höra en art grå l!erskiffer, gips, många kalkstensarter, isynnerhet den biluminösa kalkeller or-stenen, hvilken låter bryta sig i skifvor och derföre någon gårg brukas till stenläggning af golf. Mur-arbete, uppfördt utaf sådan material, tillkännagilver hvarje förestående förändring i väder!eken, och innan barometern angifver den inträffade förändringen, har den redan uppenbarat sig på sådana murar. Hus, som uppföras af sådan material, stå icke att förbättra, ty här kan, utaf lätt begripliga skäl, icke ens det starkaste lutdrag åstadkomma någon fullkomlig uttorkning. Närmast stenarna blir äfven byggnadsvirket ett medel till framalstrande af fuktighet i byggnader; detsamma förberedes till tidig förstörelse; och fröet till dess upplösning och förruttnelse lägges, om det fälles i sin fulla saft och genast användes till byggnad; på fuktiga och instängda ställen öfvergår det snart i förruttnelse eller blir ett rof för maskar. Men att ämnen, som äro angripna af röta, yttra ett förderfligt inflytande äfven på andra nära liggande föremål, lärer den dagliga erfarenheten. Med dessa allmänna orsaker till fuktighet i byggnader förbinder sig ännu en ganska vanlig, det förhastade inredandet. Ingenting kan förderfligare inverka på en byggnad, än försummelsen af det aldrig nog mycket rekommenderade försigtigh-tsmåttet, att färdigbygga långsamt, för att kunna en längre tid utsätta en byggnad för den genomströmmande luften och åstadkomma den högsta möjliga uttorkning. Om man också förbiser det skadligaZinflytandetjaf en icke behörigen uttorkad ny byggnad på invånarnes helsa: är det ock icke möjligt, att de af murbruket ännu fuktiga murarna inom få månader fullkomligt uttorka, om man till:ka, såsom ganska ofta sker, rätt nitiskt bemödar sig, att skyndsamt afrappa dem, för att hastigt framställa byggnaden i möjligaste fullkomligbet. Hvilka följder måste uppspringa af ett sådant förfarande! Safterna i det ännu icke fullkomligt uttorkade byggnadsvirket råka i stockning. Om nu dessutom grundbjelkarna läggas på en våt grund, innanör kanske fylld med fet svartmylla och utvänrdigt beslagen med kalk; så är det visserligen icke att undra, om en sådan byggnad frambringar fuktighet, och inom få år spår till börjande röta visa sig. Att bygga långsamt och först då öfvertäcka det använda materialet, när det är möjligen torrast, är derföre oundgängligen nödigt, för att bygga väl. I sjelfva verket skulle det vara al stor nytta, om det öfverlemnades åt byggnadspolisen att tillse, det man byggde i rätter tid och först efter murarnas fullkomliga uttorkande verkställde inredniogen. Densamma åligger dock att förhindra, det inga misshagliga former förekomma vid nya byggnader och inga eldfarliga anläggningar företagas; hvarföre kan den icke äfven rigta sitt ögonmärke på denna vigtiga del af det allmänna byggnadsväsendet? (Ur St. K.L. T.) nn — OLYCKOR PÅ EN JERNVÄG. På jernvägen emelJan Heidelberg och Mannheim tilldrog sig, en dag i början af denna månad, den olyckshändelsen, att, då en arbetare skulle haka fast en kolvagn vid en lokomotiv och dervid hade den oförsigtigheten att sätta hufvudet emellan dem, stötte vegnsrna hastigt tillsammans och kressade helt och hållet den olyckliges hufvud. Han efterlemnar hustru och nio barn. — Samma dag hände vid andra ändan af samma bana, att en uag konduktörselev, då han skulle hoppa upp på lokomotiven, som redan var i gång, steg miste och föll omkull, så att hans ena ben kom under lokomotivens hjul, hvilket alldeles krossade det nedanför knäet. ENSE Oe RAT SORT nt a HANDELS-UNDERRATTELSE Torgoch Hamnpriser: . STOCKHOLM den 23 Sopt. Hvete 46, 48 å 20 Rår, Råg 40 å 41 Rdr, Korn 7 å 7: 24 Hafra 5 24 å 6 Rdr Blandsäd 6: 24, Ärter, gröna, 16 å 47 Rdr, gula 12 å 44 Rdr, Potates 2 å 2: 24 tunnan. Hvetmjöl 2 å 2: 4, Rågmjöl 44 sk. å Rdr. Potatismjöl 3 Rdr, Ärtmjöl 4.: 42. Krossgryrsmjöl 4: 40, Korngryn 4: 28, Hafreryn 2 å 2: 48, Krossgryn 1: 40 å 2 Rdr, Knäckebröd Hå 46 å 2: 32, Spisbröd 1: 24 pundet, Bönor, bruna, 44 å 46 sk., bhvi 20 sk. marken; Hviikål 6, 8 å 40 —