Aftonbladet – 25 september 1844, sida 1

han framtog flere större sedlar, hvilka Schirmer, efter att. noga bava undersökt dem, äfven för klarade. för falska och tog i besl:g. Böfallande sade han nu till Helfenbrecht: kläd er genast för att följa mig till behörigt ställe, der Jag kommer att deponera de fatska sedlarno. och begära undersökning. Vederbörande må sedan afcöre, om ni får vistes på fri fot, eller icke. Holfovbrechts rsseri var nu gränslöst. Dock vinde hon det ru emot von Loden, anstiltaren af hans olycka. Vackert tar — och falskt myn! utfor ben. Lida bide skam och skada — och det för istetl Nu drager jag mig ifrån bocom. — Hvad apgår hen mig? J:, berr baron Rerzow; Loden hav sjelf tillverkat ala brefven, jag ber fått dem af konom och icke af Arconi. Hen rade sig hafva rågor stt hämnas på grefva Treilbac och samtliga herrskapet från Bursenthal, och derföre skulle jig — — — No.! inföll Rrzow. Ni har alltså ehållit Pepningarne, som dusös ? — VWVackor dusör! svarade Helerbrecht. Fastt mynt, som han sjelf tillverkat. Han var nu klädd och följde Schirmer, som påkalade behörig autoritets hendräcknivg, under det Rerzow gick till aotel de Londres, för at skingra de moln, som änau förmörkade Anras glädjehimmel. Hona var au lika excentiisk i glådjer, Om hon varit det i sorgen och bad sin mor, alt genast få be:öka Julien i fingelset. Di detta icke kunde beviljas, gaf kon sig icke tillfreds, förr äs baronen, som hade beredt sig på en argenäm stund, måste ålir hezifva s:g åstad, för alt medde:a Julizn de tröstande uaderrätte!serne och fillika några bjartliga, i hast skrifaa, rader från Anna. Då Cara börde nämnas Loden, såsom anstiftaren af alla dessa hedrägerier, tviflade hon icke, att ju även ban skrifvit det för hennes lugn så farliga anosymna brefvet. Schirmer, åtföljl sf Helfenbrecht, som nu sntazit en angilysres rol, begal sig gerast med em