Aftonbladet – 25 september 1844, sida 1

resatt sig, skyndat till Helenbrecbt och funni honom ännu sängliggande, uti ett ruskigt och ned slaget tillstånd,. troligen efter en förspilld natt Han satte sig häftigt upp i singen, då dörren med buller öppnades och baronens höga gestalt steg öf ver tröskeln. — Har jag — hyperboliskt att tala — den ä ren att se herr doktor Hel!enbrecht? frågade har i sin kraftiga baston; ty festän han ofta på kaffe huset sett Helfenbrecht, hade han likväl aldrig om honom tagit någon kunskap. Poeten deremo kände Rerzow mycket väl och anade, att har kom i sin systersons angelögenher. Han samlad derföre all sin dristighet och frågade hvad har åstundade. o— Tillåter ni först? sade baronen, och uppslo begge fönstren; bär är en infernalisk Juft. Ni till saken: Min herr Helfenbrecht! Ni har tillå tit er att efterapa grefve Treilhacs stil och sam mansmort bref, hvilka 1 alenskan Arcioni aldri fått ifrån honom. Jog har bevis derpå, och en dast en öppen bekännelse kan rädda er ifrån, at derför blifva lagligen tilltalad och straff.d. Allts ut med sanningen! I hvad afsigt gjorde ni det Litteratören blef i början för. kiäckt öfver de oväntade beskyllningen; men som dan icke di rekte träffade honom, visade ban sig högst upp bragt och wille veta, bvem som uppspunnit däen na gemena d kt emot bonom — en offentug ka rakterl — och gjorde baroner, som icke var sär deles menniskokännare, ganska brydd. — Jal min ädl!e riksfriherre! fortfor Hellen brecht med mera tillförsigt: van ber bedragit e och ni har tigat ut som riddare för en gensk dålig sak. Er herr systerson njuter lifvet, cc det förtänker jag bonom icke; men då ni önska sanning och en öppen bekännelse, så vill jag gra tis lemna er några moliser. Grefve Treilhac, de älskvärde andre Don Juan, bar icke låtit sig en dast nöia med den sköna Arcioni, nej, han äl skar äfven en annan huldgudinna, hvilke