Aftonbladet – 24 september 1844, sida 2

vill i stadgad ordning biifvit antager; eller ut:n sin närvaro och tillsyn i något slag af embetsförrättningar begagna behörigen antagen elev, innan denne erbållit så mycken praktisk erfarenhet, att landtmätaren anser honom skicklig: i hvilket fall landtmätaren eger låta honom föra egen tafia. 6 24. Att det måtte bestämmas hvaruti de kunskarer skola bestå, som åberopasi denna 8; äfvensom alt det borde bestämmas, att elev skall vid akademi undergå examen i desse kunskapsprof innan han tiil praktisk examen i Kongl. General-Landtmäterikontoret får anmäla sig. S 26. mom. 4. Att sedan suskultant arbetat i egenskap af medhjelpare i 2 år och derunder visat prof på ordentlighet och skicklighet, bör han om bevis häröfver från principalen kan företes, af öfverdirektören erhålla tillåtelse att på principalens arsvar arbeta i allt hvad som till landtmäteriet hörer och först ett år derefter kunna konstitueras till vice komissionslandtmätare. g 27. Att det måtte bestämmas, alt en noggrann undersöksing skall ske, åtminstone hvart femte år, om benofvet af förökadt eller minskadt antal landtmätare inom hvarje lär; då i sedaare fallet de redan tillsatte landtmätarnes tjenster indrages i mån af deras afgång, och att konstitutorialer icke utfärdas emellan dessa fem åren på nya tjenster, utan endast de afgårgnes platser besättas. 6 514. Att en skälig ersättning må afsältas eller anordnas till dem, som utom Kongl. General Landtmäterikontoret åläggas ttt upprätta geografiska sockenkartor. g 45. mom. 4. Att renoverade ex:mplar af kartor, protokoll och beskrifningar, som årligen författas, icke må behöfva insändas förrän ett år ifrån det, att kartehandlingarne blifvit från ägododelnings-rittens ordförande öfverlemnade och med dess påskrift öfver fastställelsen försedda; samt att landtmätaren för renovationen till Korgl Lar dtmiterikontoret må erhålla ersättning; hvilket ändamål litväl komitterade ansågo bäst vinras, om komissionslandtmätare hugnades med en mindre och deremot någorlunda svarande ordinarie lön, på sätt de hos Kopgl. Maj:t i underdånighet vågat anhålla. I fråga om förändringar i Kovrg!. Muj:ts råd. Skiftesstadga ef den 4 Maj 1827, hafva komitterade gjort flera förslag, hvilka på en tid då just hos Rikets Sänder uppstått flera frågor i dessa delar, vi trott Oss, såsom upplysande i ämnet böra ordagrannt meddela. De äro följande: 4 Kap. 35 8. Då det torde vara ytterst betänkligt att it delegarne sjelfve öfverlåta beslutanderätt om bestånd eller upphäfvanda af rdan verkställde enskiftesdelningar som laga kraft vurnit ellr skifte, som enligt Kongl. kungörelsen af den 20 Februeri 4821 under enahanda egenskap blifvit frstställdt, enär stridiga intressen de:vid alltid skola göra sig gillasde och nå gon gemensam öfverenskommelse om ett så beskaffad: beslut aldrig, åtminstone högst sällan, är att förvänta: men detta sednare fsll ingalunda kan ligga i legstiltarens meninz, så våga vi hemställa om icke i desns 8 borde stadgas, a t hvarje delegare eger vitsord at under sådane omständigheter laga skifte söka och at sedermera de:med förfares som i 42 kap. 42 äl föreskrifvit. 40 8. Allmänt har den åsigten gjo:t sig gällande att delegare uti till stad donerad jord har, i defleste fall, flera svärigheter aft bekämpa för laga skiftes e.hållande, än landtbo; hvarföre, och då bådas rätt äl lika helig, samma rättighet bör dem båda tillkomma i anledning bäraf föreslå deputerade den förändring denna 8 — — — deri laga skifte erbållav ege der. till vitsord. 3 Kap. 5 6 Då lagstiftaren altid, vid frågan om förrätt ningars kungörande, afser att stadgandet åsy tar å ens sidan säkerhet för parterne att om förrättningens till varo och tidea derför vara underrättade och å andre sdan samma säkerhet för !andtmätaren att han ilag lig ordning fullgjort detta åligrande, synes oss denn; säkerhet icke vara vunnen. med stadgandet i denn: 8:: sista del, enär det icke kan vid alla särskildta fal tillämpos. Når en förrättning har ett vidsträcktar omfång såsom vid stängseloch rågångs-förrättsingar och ännu mera vid sådane förrättningar som rört socknar, hä:ader, samt änvu större distrikt:r, är sö kanden urståndsatt att lemna sådane upplysningar, at landtmätaren med ledning deraf kan kallelser utfärda helst för sidane tillfällen först vid sammanträde emel lan d.legarne utrönas kan, hvilka i förrättningen kunn: hafva del: af sådan anledning anse vi rödigt autstut meningen: — — — då bör dag dertill kungöras) m. m. — i stillet blefve: då bör dag dertill kungö ras inom alla de socknar der förrättningsstället oc! tillgränsande hemman äro belägne. Ar förrättnin qen af så vidsträckt beskaffenhet alt den rörer helc härader och derutöfvr, eve skiftesmannen anmodr Konungens Befallningshafvande, att i länets al männa kungörelser få enskild kungörelse införd Ovarförutan det åligger brukare, arrendatorer och beljente sine principaler om den ullyste förrättnin gen underrätta. Och skall skiftesmannan för sådana fall så tidigt kungörelsen utärda, att uppläsande sker en månad före förrättningsdagen: 48. Alt värmast förrättnisgsstället boende god man, med den Jokalkönnedom han eger, altid är i till älle lemna de tillförliteigaste upplyspingar rörande