Aftonbladet – 23 september 1844, sida 3

RIESDAGEN. ) — Da meddelanden chefen för landtörsvarsdepartementet, statsrådet friherre Peyron i Lördags löfverlemnade till Ständerna, innefattade en proposition om fortfarande af anslaget 4000 rdr årligen Jtill rustoch rotebållare i Jemtland, intilldess Islutlig reglering af roteringen inom nämnde proI vins kommer till stånd, samt Regeringens skrifI velser angående en irqvarteringsstadga för StockIholms stad, kostnadsförslag öfver uppförande af I kaserner och stall för garnisonerne i skånska stäIderne, och bestämmelser angående irqvarteringen Ii Götheborg. j — Presteståndets p!enum sist. lördag. Förmiddagen. KorstitutionsUtskottets memorial M 4, med uppgift ä de sedan sista Riksdag hvilande G:;undlagsändriogsförslagen. förekom. 4:a punkten, avgående upphäfvande af Högsta domstolens rättighet att utfärda lagförklaringar, utderstöddes af herrar Agardh, Thomander, Odmann och Wallman, med. hvilka flere förenade sig. Mot förslaget talade hrr Holmström, Hallström, Hedren, Reuterdahl och Broman. 2:a punkten, rörande Konungens rätt att, efter riksdags slut, antaga eller ogilla lagförslag, dem Rikets Ständer under riksdag aflemnat, bifölls utan diskussion. 3:e punkten, angående det antal ledamöter, sem i Statsrådet måste örvervara föredragande och afgörande af olika slags mål. Biskop Hallström biföll förslaget; hvaremot biskop Holmström, prosten Lundblad och doktor Reuterdahl bestridde detsamma. Afven doktor Thomander trodde att det vore helsosammast om förslaget icke antöges. Förslaget afslogs. 4:e punkten, angående ansvarighet för Statsrådets. ledamöter, då de riksstyrelsen föra. Biskop Holmström ansåg förändrisgen öfverflödig. Biskop Hallström tillstyrkte den. Förslaget antogs efter votering, med 539 röster mot 18. : 53:e punkten, förslag till stadgande i afseende på riksstyrelsen under konungens vistelse i Norge, bifölis. 6:e punkten, förslag om ett! tillägg i Regeringsformens 47 . bifölls. 7:e punkten, angående riksdags återkomst hvart tredje år. För förslaget talade biskop Hallström, med hvilken prostarne Lyth, Galne, Carlander m.fl. förenade sig, biskop Agardh, doktor Björkman samt prostarne Säve, Gumaelius och Sandberg. Förslaget afstyrktes af prostarne Lundblad, Nibelius, Stenhammar och Hallbäck samt doktorerne Broman, Elfström och Reuterdahl. Den sistnämnde värde och i historien väl bevandrade, talarens påståenden blefvo Jyckligt vederlagda af: doktor Thomander. Prosten Carlander anhöll få i protokollet antecknadt, att han varit frånvarande när representationsförslaget inom presteståndet diskuterades, och att han, emedan förslaget hvilade på en kristlig, lika human som sann id, för sin del skulle hafva röstat för detsamma. Eftermiddagen. 8:e puakten, innehållande förslag om ett sådant tillägg till 50 . R.F. och 3 . R. O. att icke blott konungen, utan ock Riksens Ständers Fullmäktige i Banken och Riksgäldskontoret skola finna nödigt att Rikets Ständer sammankallas till annan ort än hu vudstaden, förkastades. 9:e punkten, angående återremisser af utskottsutlåtanden, bifölls. 40:e punkten, förslag till den ändring i 75 N. R. F. att Rikets Sänder skola föreskrifva ordningen för ändrings sökande i de årliga markegångstaxorna. Prostarne Ödmann och Iyth ralade för bifall till förslaget, emedan frågan rörde Svenska folkets rätt att sig sjelf beskatta, hvaremot biskop FHedråa synnerligen ihärdigt påstod att markegångssättningen icke, hads med beskattningen att göra. och yrkade afslag. Biskop Holmström samt doktor Broman och prosten Anjou kunde ej heller: bifalla: förslaget. Efter votering blef detsamma förkastadt med 32 röster mot 45.. — Prosten Lyth reserverade sig. 11:te punkten, förslag att Tryckfrihetsförordningen skal! benämnas Tryckfrihetslag, bifölls. 42:te punkten, förslag till tillägg i 87 S. R.F. och 53 S. R. O., ängående rätt att i vissa fall förstärka LagUtskottet. Prostarne Ödmann, och Säve, somt lektor Wallman tillstyrkte bifall. Afven biskop Holmström hade, efter långsamt och pinsamt öfvervägande, kommit till den öfvertygelse att det vore bäst att antaga förslaget. Doktor Broman hade åtskilligt att anmärka, och kunde ej fiana något skäl för, men många mot förslaget. Biskop Hedren yttrade betänkligheter. Förslaget bifölls. 13:de punkten, förslag om rättighet för KonstitutionsUtskottet, att hos Rikets Ständer anmäla skäl till nedlaggande af åtal, enligt R.F. 406 8. Biskoparne Holmström och Hallström talade mot förslaget, hvilket afslogs. 14:de punkten, angående tiden för riksdags fortfarande. För bifall till förslaget talade prosten Ödmann, med hvilken hrr Laurenius, Ljungdah!. Carlander, Stabeck. Lyth och Gahne iostämde. Mot förslaget yttrade sig biskoparne Agardh och Hallström samt prosten Sandberg. Votering begärdes och utföll med 42 ja mot 37 nej; och blef förslaget således förkastadt. — Uii Borgareståndets eftermiddagspienum i Lördags föredrogos först de Kongl. propositionerna; derefter förekom KonstitutionsUtskottets memorialer 22 5, 6, 7 och 8, af hvilka de tvenne första biföllos, det iredje uppsköts och det sista lades till handlingarne. BankoUtskottets memorial M 7 Om militärposts anställande till bevakning af lånekontoren i Malmö och Götheborg väckte någon diskussion och blef slutligen senom votering afslaget. Under förmiddsgens plenum abselverades hela KonstitutionsUtskottets betänkande M 4, med det resultat, som i Lördagsbladet nämuodes, ler att alla punkterna avtogos utom den som handade om tryckning af Ståndeas protokol!. Endast en ounkt, den 8:de, rörande pröfeing af skälen för riktlagars hållande å annan ort än i Stockbolm föranedde votering, hvilken utföll så att betärkandet biölls med 33 röster emot 49. ot — AL rr SÅ