Aftonbladet – 23 september 1844, sida 2

AULUITILELELIC VOfU på SIN VaKRT. — Angående tvistigheterna med Marocko, berättar en utländsk tidning att engelska sändebudet i Spanien, herr Bulwer, genom hvars bemedling stridigheterna mellan Marocko och Spanien blifvit bilagde, äfven skall hafva bemedlat en öfverenskommelse meiian Marocko, Sverige och Danmark. Ett bref från Köpenhamn, infördt i mnorska tidningen Morgenbladet, förmäler likväl att Danmark, hvars tribut till Marocko grundar sig på en formlig traktat, icke ansett rådligt, enär Danmark sjelf grundar en betydlig del af sina inkormsster på en likartad traktat — att med vålt bryta densamras, utan förlikat siz med Marocko, eller att en gång för alla erlägga en rund summa. — Det förslag till hufvudgrunder för en representationsreorm. grundad på samfälda valprineipen. som åtskilliga reformens vänner bland de nuvarande representanterne vid sammanträde på Lilla Börssalen för fjorton dagar sedan anmodade tvenne ledamöter af hvarje Stånd att utarbeta, är nu färdigt och kommer i morgon vid sammanträde på Börsen klockan 6 eftermiddagen att uppläsas Kommitten har i afseende på den första kammaren jieke gått så lågt i valeensus, som KonstitutionsUtskottets förra förslag, och derjemte, för att specielt inrymma något åt de serskilda klossintressena, föreslagit att waien till andra kammaren, som förslagsvis blifvit kallad de äldres, böra ske så, att den kommer att bestå af ett visst antal embetsmän, prester, förmögnare ståndspersoner och näringsidkare. VWVi torde snart få tillfälle att närmare redogöra för innehållet, och vi anse oss böra underrätta dem, som ej förut skulle känna det, att hvarje riksdagsman, som önskar verka för representationsreformen, är välkommen att deltaga i sällskopet och dess öfverläggningar. — Ridderskapet och Adelns plenum i Lördags utvisade den ovanliga händelsen, att det stationära partiet förlorade den andra voteringen på samma dag. KonstitutionsUtskottets hvilande förslag att riksdagar skola hållas hvart tredje, i stället för hvart femte år, bifölls nemligen efter en teraligen lång och Hiflig, nästan häftig diskussion, med 106 röster mot 70, så att detta stadgande, förut samma dag bifallet 2f de öfriga Riksstånden, nu är grundlag, då man utan fara för misstag Järer kunna förntsätta att det blir sanktioneradt af Korusgen. Imedlertid gick detta icke för sig utan ett starkt motstretande af de båda presidenterne von Hartmansdorff och friherre Jacob Cederström, ifvensom friherre Nils Palmstjerna och Hr Lazerhjelm yttrade sig deremot och Hr Bernhard Rosenblad förklarade sig tvekande, men imedlertid tillkännagaf att han trodde sig böra votera nej. För saken talade åter Hrr Gripenstedt, grefve Anckarsvärd, Hrir Bjerta, Mannerskantz, E. von Troil, grefve Henning Hamilton, Hv Lagerheim och statsrådet friberre Nordenfalck. ERE