Aftonbladet – 18 september 1844, sida 1

QVINNANS VARDE). 4F BERNDT VON GUSECK. IV. På Caf du Nord suto sent samma afton, di de öfriga gästerna bortgått, två män, i ifrigt sam tal med en tredje. De voro von Laden och Etl heim, hvilka träffat doktor Helfenbrecht, som td: lugnat med den försäkran, att der förra lilla tvi. sten vore både glömd och förlåten. Han berät tade hörefter sina äfventyr på Brusentbal, me: många poetiska tillsatser. Da begge åhörarne, son kände hans sanningskärlek, förnummo utan serde les oro, att han kallade GCiara Schirmer för sir och sade, att hon skänkt honom sitt bj:rta. Men ni synes tvifla derpå? Hona har skrifvit mig till jag har vers af hennas hand, ställda till mig, och äfven jag har lemnat henne flera postiska souve nirer. — Vers från Clara till er? frågade Eilheim Får man lof att se dem? — Mycket gerna, om berrarne behaga följa mig hem, sade Helfenbrecht. Det är väl sent, men hvad bry vi 0s3 derom? Eilbeira hade redan hatten i hand och von Loden fö!jde med ett misstroget leende. — Bista doktor, sade han, då de gingo genom de menniskolomma gatorne, med all respekt för er utsago, — jag bör likväl förut förvara mig från misstankan att vilja förolimpa er, som är så lät: tillreds med värja och pistoter — ren posito, ni villa drifva litet med oss. Hvem af 0ss har sett dea sköna damens handskrift? Jag skulle kunna: visa er åtminstone tjugo sådana biljat) Se A. B, Niig 212, 213, 212 och 215,